Vi börjar februari, vabruari, med att vara just sjuka =( 

Nu har vi verkligen tröttnat på den här sjukstugan. Nu vill vi vara friska, allihopa!

Men det tyckte tydligen inte "sjukdomsbestämmaren".... Det snurrar runt runt i en evig spiral. I lite mer än en vecka har nån av oss varit sjuka (dock inte jag än, peppar peppar). 

Nu är Måns värst - han har hög feber, är snorig som 17 och hostar som en tok. Tycker så synd om min lilla gubbe. Han är helt slut. Ögonen går ihop på honom hela tiden, men det är svårt för honom att slappna av. Trött är bara förnamnet. Han sover som en kratta på nätterna, vänder och vrider på sig hela tiden, hostar, gråter och kommer inte till ro. Det gör att även jag får lite sömn och orkar mindre om dagarna. Jag vill bara vara hemma med mina små och ta hand om dem. Krama dem, göra dem friska på nåt magiskt sätt. 

Ida mår bättre, men blir snabbt trött  när hon gör nåt. Lite hostig och snorig också. Känns som att det blir en hemma-dag för henne imorn för att återhämta sig mer. 

Nej nu säger jag upp det här ovälkomna sjukdomskontraktet, nu vill vi bli friska!!!

 

mamma mu

1 februari 2015 15:23

Det är jobbigt med barn som är sjuka. Speciellt när det är små barn som inte kan tala om var dom har ont och så. Snart kommer ni ur denna eviga spiral ska du se. Önskar att jag kunde trolla men det kan jag tyvärr inte.

Louise Bertilsson

1 februari 2015 16:02

Ja det vore sannerligen väldigt praktiskt att kunna trolla.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...