I fredags efter kvällsmaten gick vi ut trots att det regnade. Ida hade på tok för mycket spring i benen för att vistas inne. Så ut gick vi för att göra av med lite av Idas överskottsenergi. Regnkläder på, på alla 3. 

Ida hittade direkt en stor vattenpöl som hon började springa i. Anders gjorde likadant. Sen var de inte så rena om benen längre, men vad gör det när de hade "galonisar" på sig. 

Kul hade de iallafall när de sprang fram och tillbaka. Ida tjöt av lycka när det sprutade vatten hit och dit. Fram och tillbaka. Fram och tillbaka. 

Sen gick vi en liten promenad för att se om traktorn stod kvar på vägen snett neranför. Och det gjorde den. 

Sen uppför backen igen. 

När vi kom hem tog vi fram trädgårdsslangen, för de där leriga byxbenen behövde sköljas av innan vi gick in. Ida ville förstås spruta med vattnet. 

Det är sååå kul med vatten!!

Här sköljer hon av pappas ben som var SÅÅ smutsiga ;) Rent och fint blev det iallafall. 

Efter att pappa var rengjord var det Idas tur. Och sen skulle det sprutas lite till. Bara för att det var kul tyckte Ida. Hon fick se en fjäril flyga förbi som hon försökte pricka. Hon följde den med vattenstrålen. Och så skjöt hon prick på soptunnorna. En lyckad promenad trots att det regnade. Regn kan vara riktigt kul det också, om man är rätt klädd förstås!! 

Nästa dag såg det ut så här. Då hade Ida full sjå med att måla altanen med pensel och vatten. En sysselsättning som är bland favvosarna just nu. Här på bilden passar hon på att blaska lite också medans hon har vatten kvar i bunken. Vattenlek i sommarvärmen med andra ord! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...