Snubblade över det här på nätet och ville bara dela med mig. Texten gjorde mig tårögd och jag önskar att mina barn kunde läsa och förstå. Men jag önskar ännu mer att de förstår ÄNDÅ trots att de inte kan läsa. Att känslan förmedlas ändå, utan text. För precis så här är det, så mitt i prick. 

Ida, Måns och Mini - ni är mitt allt, och jag älskar er ofantligt mycket. Till månen och tillbaka och ännu mer! 

Spelar snigelspel med Ida medans lillebror sover

Våran tredje lilla skatt <3

Veckas 22+5 idag.

Tiden går fort men samtidigt sakta.

Lilla Mini.

Måns skulle ge mig en tomat som jag skulle skära, men innan han kunde ge mig den så var han tydligen tvungen att kvalitetssäkra den med ett provsmakningsbett...

Än en gång tackar jag Måns för hjälpen med matlagningen. Hihi

Igår var det en stor dag på 2 olika sätt. 

För det första var det världens bästa Idas namnsdag. Ida-dagen! Och hon var så glad =)

För det andra sa Måns sitt namn för första gången. Han kollade sig i spegeln och jag frågade vem det är: "Måss" fick jag till svar, och det var det ju såklart. Världens bästa lilla Måns! =)

Mina skatter <3 <3

Klockrent!

http://mama.nu/gravid/om-graviditeten-hade-facebook/

Igår skördade vi potatis.

Det smakade riktigt gott med hemgjorda köttbullar, brunsås å hemgjord potatis.

Det är mina potatisskördare det!

Mini sparkar både mamma och pappa. Det är helt underbart att känna sin bebis som puffar inifrån mammas mage. Magiskt! <3