Vi inleder första dagen på oktober med att säga "Hej ögoninflammation". Du är inte välkommen, men dock så är du här och härjar i min dotters ena öga. Det är rött, lite svullet och kletigt. Idas livs första ögoninflammation... 

Fick ett samtal från dagis idag där de sa att hon var röd i ena ögat, och eftersom det är fler på hennes avdelning som har just ögoninflammation så ville de inte chansa. Så jag hämtade förstås! 

När jag kom dit var hennes öga rött, men inget klet. Men innan vi hade lämnat dagisområdet med bilen så hade det börjat kleta till sig i lilla ögat. 

Vi åkte direkt till apoteket för att se om det fanns nåt receptfritt att få. Och det fanns det. Salva. Jahapp, lycka till önskade jag mig själv! Ett välbehövligt lycka till, för fy 17 vad elak man känner sig när man ska ha i salvan i lilla ögat. Det går sannerligen inte lätt, men man vet ju att man gör det för barnets bästa. Men ändå. Man känner sig som världens sämsta mamma just där och då. 

Som litet plåster på såren för både mamma och Ida så tittade vi på film och åt godis i soffan efteråt. Det var vi värda, båda två, efter den pärsen. Och det värsta av allt är att man lär göra om det 2 gånger om dagen i ett par dagar tills det gett med sig. 

Efter eftermiddagsmellis ägnade jag och Ida oss åt legobygge medans vi väntade på att pappa skulle sluta jobbet och komma hem och göra oss sällskap. Vi byggde ett stort fint hus med tillhörande trädgård med blommor och 2 bilar.  

Vi blev nöjda med våran legoskapelse =)

Nu håller vi tummarna för att den dumma ovälkomna ögoninflammationen vill lämna vårt hem precis lika fort som den kom. För det tog verkligen inte lång tid innan det blossade upp...