Med 18 knoppar på en och samma orkidé får man väl anta att den trivs och mår bra? ;-)

Favvoblomman när den är som mest livfull och hoppfull.

När 1 åringen självmant lägger sig ner och somnar så vet man att han inte mår bra alls.

Man är inte så tuff med 39.5 graders feber...

Det gör ont i mammahjärtat att inte vara hemma med sin sjukling. Och då är det ju en väldans tur att mina barn har världens bästa pappa.

Älskade lilla killen somnade på min axel. Alldeles utmattad. 

Öppnade på jobbet i morse så jag slutade tidigt idag. Skönt att komma hem. 

Ida ritade och Måns sov när jag kom hem. När Måns vaknade upptäckte vi att han var varm. Inte sovvarm, utan febervarm tyckte vi, så vi testade. Och mycket riktigt. Feber på lilla killen. 39,2. 

Han fick i sig lite mellis, sen var han helt slut och somnade igen. 

Det enda som gäller är pappa. Pappas lilla kille <3

Ida har varit hemma från dagis idag hon också. Förkyld och hes och hostig på nätterna. 

Det är väldigt frustrerande att jag inte kan pussa på mina barn i flera dagar. Orsaken kallas munsår och det är inte alls kul. Misstänker att det kom för att jag inte heller mår helt hundra. Lite lite matt i kroppen och lite ont i halsen. Så nu kurerar vi liten Måns och liten Ida, och så hoppas jag att jag inte blir sämre. 

Förkylningstider javisst, men vi har redan tröttnat. 

Min lilla konstnär har målat 2 blommor. Så fint.

Ida har gjort finaste julapelsinen som hänger i vårt köksfönster å luktar jul.

Ida hjälper till att fixa grönsaker till tacos.

Våran älskade lilla kille har tagit sina första steg för ca 2 veckor sen. Men nu i dagarna har han börjat gå mer och mer. Han utforskar världen stående och gående på sina fötter. Mer och mer för varje dag. 

Han har armarna upp för att hålla balansen, och det är en stolt mamma som kan rapportera att han är såå himla duktig! Även Måns är stolt och glad över att kunna göra som alla andra - gå. 

Han kämpar vidare och lär sig, steg för steg, mer och mer. Och det är en ära att få följa sitt barns utveckling. Alltid lika häftigt. Och fruktansvärt gulligt när de tar sina första stappliga trevande steg på jorden. 

Måns <3