...återvänder jag till mig själv. 

Får i mig lite att äta, lätt "mat" för magen. Men det är tungt. Magen är inte bra, det märks. Men jag kämpar på. Och det går sakta men säkert åt rätt håll. Väldigt sakta. Snart har det gått ett dygn sen jag spydde sist, men jag känner mig fortfarande "spynödig" som Ida uttrycker det. 

Jag är  helt slut i kroppen, orkar ingenting. Vill helst ligga ner. Orkar inte nå annat. Det märks att min kropp behöver "styrkor" (också ett av Idas uttryck). 

Men jag tar det sakta men säkert, huvudsaken är att det går åt rätt håll, och det verkar det göra. 

Ida är på bättringsvägen iallafall, men hon vill inte så gärna ha mat. Men när hon väl äter så går det bra, och hon äter helt okej. Hon är trött. Måns äter faktiskt bra trots att han spytt 2 gånger idag. Men han är faktiskt mest slemmig och hostig på mornarna/förmiddagarna och det är det som kommer upp. Vi hoppas att hans riktiga spynödighet har gått över - att han fick en väldigt lindrig variant. 

Jag och Ida har iallafall haft precis samma symptom - först spytt mycket en dag, och sen feber (exakt 38,2 för oss båda). Konstigt att det kan vara så lika, men det är samma virus så det är kanske inte så konstigt trots allt... 

Idag fyller världens finaste och bästa prinsessa 4 år! Tänk att det är 4 år sedan jag blev mamma för första gången. Tiden går fort! Mamma och pappa älskar dig, världens bästa Ida! Du är verkligen den bästa tjejen som finns i hela världen och vi är såå glada att du är våran dotter, våran älskade dotter som idag fyller 4 år! <3

Vi "firar" tyvärr med magsjuka här hemma. Måns och jag är värst drabbade, Ida är på bättringsvägen. Så det blir en lugn födelsedag, och kalaset sparar vi till en annan helg. Mitt i alla spyor, hosta och illamående kan vi konstatera att födelsedagspresenten blev en riktig hit! Hon jublade när hon öppnade paketet där McStuffins och Lammy låg! Så hennes dag är nog räddad ändå, men det är såå tråkigt att vi inte kunde fira som planerat. 

Men sång och paket i sängen blev det iallafall, och Idas lyckliga min går inte att ta miste på när hon öppnade paketen. Hon förstår iallafall mer än vad man tror, men trots det grät hon sig till sömns igår kväll när hon kom på att det inte blir nåt kalas idag eftersom vi har magsjuka. Jag vet att vi inte kan rå för det, men man vill ju att hennes dag ska vara speciell, på ett bra sätt. Och jag får dåligt samvete, man fyller ju liksom bara år en gång per år. Och hennes dag är förstörd. Men hon vet att det blir kalas när alla är friska, och jag får försöka trösta mig med att hon förstår att vi inte kan ha kalas när vi är sjuka. Men viljan vill nåt annat, vi vill ju fira våran älskade stora tjej på hennes 4-årsdag med tårta och kalassugna besökare. Det sparar vi till en an annan dag. 

Idag får vi mys-fira istället. En väldigt lugn födelsedag med andra ord.