Barn.

Stoj och stim och röj men ändå så härliga.

Jobbar med dem (1-5-åringar) dagligen och det går inte att vara arg på dem många sekunder förrän de kryper upp i knät på mig och lägger upp ett brett leende, tittar på mig och säger "du är min Lolis". Man kan ju inte göra nåt annat än att smälta!

Eller nån morgon när man är fruktansvärt trött, när man helst av allt hade velat dra täcket över huvudet och sova hela dagen... när man kommer till jobbet och möts av ett brett barnleende "nu kommer Lolis!"

Man piggnar på sig ganska snabbt då kan jag meddela!

En dag i livet ska jag också bli mamma och få uppleva det där glada leendet även på helgerna!

(ja, jag vet att det är hårt arbete med barn också för det ser jag dagligen, men inget är nog som att ha egna barn)

Det jag försöker komma fram till är att jag känner att jag verkligen har gjort rätt yrkesval. Jag tror inte att det finns nåt annat jobb som skulle passa mig bättre än förskollärare. Självklart finns det dagar som jag önskar ett annat jobb, men så tror jag att alla känner nån gång. Alla kan inte vara nöjda jämt, men för det mesta är jag supernöjd och trivs som firren i vattnet!

Oj vad jag babblade på om det där då, blev nog att tänka på det här med barn när jag kollade i tv-tidningen och såg att det är Familjen Annorlunda ikväll. Där handlar det ju om STORA familjer, men lugn lugn lugn... jag vill INTE ha sååå många barn så att jag kan fylla en hel dagisavdelning själv =)

Finns det nån övre gräns, nån max-gräns, för hur många inlägg man kan göra i bloggen varje månad?

Jag tänkte ifall man måste börja fundra innan man skriver inläggen eller är det bara att fortsätta i samma ös som jag har börjat?

Vad det är härligt när skrivaren och datorn på jobbet fungerar och gör som man vill! Har nyss lyckats skriva ut lite färgbilder på barnen. Jättefina!

Kämpade imorse med detta, men då strejkade det totalt.