Det behövs inte alls mycket för att minsta människan i familjen ska vara nöjd. Det räcker med att man får hjälpa till med sånt som det går att låta en 2-åring hjälpa till med, vilket enligt 2-åringen själv är det mesta. Föräldrarna håller dock inte riktigt med om det, men väldigt mycket går det att låta henne vara med på. 

Idag har hon hjälpt mig att plantera pelargonerna jag fick av henne i mors dags-present. 4 vita fina pelargoner fick jag! =) Tack bästa dottern (och ett litet indirekt tack till pappan som var med och fixade, även fast det inte riktigt blev som ni först tänkte).

Med spaden i högsta hugg, en påse jord, en kruka och en del tålamod från hennes mamma så blev det superbra! Det tog tid att ösa med den lilla planteringsspaden, men Ida tappade inte tålamodet. Hon fortsatte ösa jord till krukan, och gärna lite till även efter att det var färdigt. Det var nog med andra ord väldigt roligt att plantera! 

Vita pelargoner - precis vad jag ville ha. Det blev tokbra i mina svarta amplar som numera hänger på på altanen. Förresten, hur ofta bör man vattna dem? Eller rättare sagt; gör det nåt om de blir lite torra emellanåt?

Ida var verkligen i planterartagen idag, och det syntes på hela henne att hon tyckte att det var roligt. Riktigt roligt! När hon ändå var i trädgårdsbranschen planterade hon även sina överraskningsfrön hon fick av min bror och hans sambo i 2-årspresent =)

Det hjälpte att ha koncentrationen på max, för det mesta av jorden hamnade precis där den skulle - i krukan! =)

Det ska bli väldigt spännande att se hur länge pelargonerna överlever i mitt våld, och så ska det bli kul att se om Idas överraskningsfrön tar sig. 

Efter planteringen vankades det mellis. Ute i det fina vädret förstås. Uteprojekt med att lägga i jord i en skåra i gräset + så nytt gräs däri tillsammans med pappa var också jätteroligt att hjälpa till med.

Sen hängde vi tvätt tillsammans, sen var det strump-memory som stod på schemat. Jag kan inte annat än imponeras när Ida gång på gång håller upp 2 exakt likadana strumpor och säger "lika". När hon får ett ja från oss blir hon superglad. Hon tog upp en av sina strumpor, vänder sig om, lyfter på den rena tvätten och ger sig inte förrän hon till slut hittar parets andra hälft. Gång på gång. Riktigt roligt att se! =)  

Flera gånger idag har vi fått riktig hjälp av bästa tjejen! Det är kul när hon verkligen är till hjälp och inte bara ivägen, vilket är lätt hänt att det kan bli när en liten människa vill vara med och grejsa. Men idag har hon varit bästa hjälpredan som finns!