Tänk hur det är, ena dagen känner man sig riktigt fin i ett klädesplagg och man mår bra.... andra dagen känner man sig ful - i precis samma klädesplagg.

Idag hände det mig.

Testade kläderna som jag sen länge hade bestämt att jag ska ha i helgen, och nej, jag tyckte inte om det över huvud taget. Jag gillar kläderna jättemycket, men JAG var inte fin i dem.

Jag testade med lite olika smycken, skor, sjalar. NEJ NEJ NEJ!

Ful.

Det stämde inte. Det kändes inte bra.

Hade mer eller mindre panik ett tag - vad ska jag ha på mig liksom!?

Jag vill ju att det ska kännas bra! Att det ska kännas hundra.

Anders är ju jättefin, men jag hade ingenting att ha på mig. Vill ju matcha, men hur man än gör så går det bannemej inte att matcha en finklädd man i kostym, skjorta och slips.

Rotade i garderoben... letade... fundera... fick hjälp av Anders och vi kom till slut fram till nåt som kändes ganska bra. Så planen jag hade från början är inte det jag till slut bestämde mig för. Det blev delvis som planerat, men ändå inte. Men vad spelar det för roll, huvudsaken är ju att jag känner mig fin, för det vill jag vara. Jag vill matcha min familj, för jag vet att de kommer vara fina!! Jag vill vara fin, känna mig speciell. Vill att Anders ska kunna visa upp sin fru och vara stolt, en fru som matchar honom och hans klädsel. En fin mamma till sin fina dotter. Jag vill. Och för att kunna göra det måste jag känna mig fin. Fin med stort F. Fin.

Det är jättejobbigt när det blir så som det blev idag. Men vad ska man göra? Man kan ju liksom inte ha det man hade tänkt å så mår man dåligt för att man inte känner sig som man vill känna sig. Då blir det bara fel. Allt blir fel.....

Tror iallafall att vi har hittat nåt som kommer matcha, som gör oss till en helhet. För det är så jag vill att det ska vara. En fin liten enhet, en fin liten familj. Min familj.

Och inte nog med att det ska kännas bra och vara fint, det ska även vara praktiskt med tanke på att jag bedriver eget företag: restaurangverksamhet till lilla Ida.

Idag mår vi bättre, alla tre. Både jag och Ida hade lite feber igår eftermiddag/kväll, men idag är den nog borta. Har inte tempat, men har svårt att tro att nån av oss har feber idag faktiskt. Det känns inte så, å då får termometern vila...

Hela familjens nyfunna vän är nässprayen. I olika doser och styrkor förstås. Och det funkar, även fast Ida tycker att det är lite obehagligt att få. Det går bättre idag än igår iallafall, hon vänjer sig med vad det är för nåt och då är det inte lika obehagligt längre.

Vi har höjt upp spjälsängens huvudända med böcker så att Ida ska ligga lite som i uppförsbacke när hon sover på nätterna. Det är lättare att andas då med täppt näsa.

Funkar bra. Natten till idag var bättre. Så vi hoppas att det har vänt, att vi har varit på toppen av förkylningsberget att vi nu vandrar på bättringsvägen ner igen. Hehe, tänker på dig Sabina varje gång jag skriver eller säger ordet "bättringsvägen"! =)

Nu ska jag gymma lite med min dotter. Man måste hålla sig i form även fast man är förkyld hälsar hon! =)