Jag var tung i huvudet efter jobbet, det blev en längre dag än väntat, och de annorlunda arbetsuppgifterna gjorde väl sitt till kan jag tro... så på cykelturen hem längtade jag efter att få tanka Ida-kärlek och återfå lite energi. Så när jag kom hem var jag riktigt kramsugen på min lilla glada goa flicka. Mycket kramar blev det och efter bara en liten stund försvann mitt tunga huvud. Tänk att en stunds Ida-mys kan göra underverk mot ett trött mamma-huvud! =)

Anders pinade mig förresten när han gjorde rent såret efter där den största leverfläcken har suttit. Eftersom det är ett ganska stort sår så varar det, så det är väl bäst att hålla rent. Sagt och gjort. Anders gjorde rent, och det sved. Men nu har det iallafall slutat blöda. Peppar peppar. Håller tummarna för att det ska börja läka ordentligt nu så jag kan ta bort plåstren. Den sitter precis i kanten av bh-bandet också så det är liksom inte det bästa stället för att läka ifred. Så det får nog bli omplåstring ett tag till kan jag tro. Misstänker det iallafall. 

Förresten, insåg att det redan är torsdag imorn. Huvva vad veckorna springer förbi!