Alltså det här med vikt är ju ett känsligt ämne. Det är ju inget man egentligen pratar om till vardags. Och som alla förstår så stiger min vikt i en ganska rasande fart allteftersom veckorna går och bebisen växer. Precis som det brukar vara med andra ord. 

Jag har försökt ignorera de där dumma siffrorna på vågen, har försökt att förstå att det bara är siffror som egentligen inte säger nånting. Jag måste äta när jag är hungrig, måste lyssna på kroppen. Har liksom inget val i den frågan egentligen, för annars skulle jag inte må nå bra alls. Men jag kan ändå inte låta bli att skrämmas av de där hemska siffrorna som visas när jag ställer mig på vågen. 

Jag kommer iallafall genomgå den snabbaste viktminskningen ever när det är dags för förlossningen. Jag förlorade 7 kg på bara ett kick när Ida föddes. Och jag antar att det blir nåt liknande nu. Sen de andra kilona får jag tampas med sen, för som det är nu så trivs jag inte med siffrorna. Fast egentligen ska man väl inte titta på siffrorna va, utan hur man verkligen ser ut?? Rätta mig om jag har fel självbild, men jag tycker att det är mest magen som växt. 

Och självklart så är bebis värd alla extra kilon i världen, men det är samtidigt tufft. 

 

Lotta

26 augusti 2013 20:33

Du är jätte fin Louise!

Louise Bertilsson

27 augusti 2013 14:19

Tack!! =)

 

mamma mu

27 augusti 2013 17:17

Du har alldeles rätt. Man ska inte stirra sig blind på ett par siffror på en våg. Det är alltid som man mår och känner sig som är det rätta! och framför allt nu när du/ni ska ha barn igen! Glöm inte bort hur smal du blev när du ammade Ida, så kilona kommer garanterat att försvinna.

Louise Bertilsson

27 augusti 2013 20:03

Hoppas verkligen att du har rätt mamma.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...