Oktober. Nollgradigt. Dimmigt. Höst på riktigt med andra ord. 

I morse när vi gick till dagis gick vi bokstavligt talat in i dimman. Sikten var inte mycket att tala om. Så vi fick spana ordentligt efter bilar när vi skulle korsa de få vägarna till dagis. 

Jag och Måns traskade vidare i dimman på hemvägen. Ibland sken solen igenom, för bakom all dimma var det klarblå himmel. 

Passade förstås på att ta kort på det fina trädet som tyvärr tappar löven mer och mer för varje dag. 

Hösten levererar! 

Nu börjar det närma sig comeback. För mig. På jobbet. Blandade känslor förstås, men det blir nog bra. Man kommer ju in i det fort som tur är. Men ändå, det där steget efter att ha varit hemma över 1 år med lillprinsen. Vemodigt, men roligt. Allt på samma gång. Alla känslor. Tiden går ju så fort, och snart är vi där. 

Men nu tänker jag glömma alla jobbtankar i en månad till och njuta av att vara mammaledig med de bästa! =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...