För 1 år sedan hade jag värkar.

Och nu har jag världens finaste lilla kille som sover nära mig. Han söker mycket närhet just nu. Å jag finns där för honom.

God natt.

1-årsdagen är i faggorna, vilket innebär kalas, tårta och paket förstås. Men också nya siffror. 

Ida valde en morgonpromenad, så vi gick till BVC i morse, alla 3. En trevlig promenad när man får tillfälle att småprata och kika på världen. 

Måns nya siffror är 76 cm och 9785 g. Allt ser bra ut, men han har inte ökat så mycket i vikt sen sist. Men han har börjat röra sig mycket mer nu också och så länge han går upp i vikt så är det okej. Och än en gång, man ser ju på honom att han mår prima. 

Jag har läst nånstans att när barnet är ett år ska man kunna dela vikten på 3 och få födelsevikten. Kul med såna där grejer, men i Måns fall stämmer det inte riktigt. Det felar 955 g. Stämmer det på ditt barn? Är födelsevikten 3 gånger så mycket som vikten vid 1 år? 

Ida ville också vägas och mätas när hon var med, så hennes nya siffror är 101 cm och 15800 g. 

Sen knatade vi hem uppför backen igen. Tungt tyckte Ida, men hon är duktig att gå. Vi fick ta korta delmål efter vägen och till slut kom vi till slutmålet. Hem. Måns somnade som planerat i vagnen på vägen hem så han fick stå ute och sova klart innan det var dags för lite förmiddagsmellis och besök.