Nu har vi lister i vardagsrummet.

Tänk att så små detaljer som lister gör att det blir såå fint.

Just nu är det en snickare här som håller på att sätta lister i vårt vardagsrum. Hålkärlslist. Tydligen den svåraste listen att gera snyggt i hörnen, så då tog vi hjälp av en kunnig typ. Eller rättare sagt: en listig typ! =)

Vi tycker att det är värt några extra hundralappar för att få det snyggt, speciellt i vardagsrummet där man vistas mycket.

Det är förresten samma listiga typ som satte taklister i köket i våras så vi vet att han gör ett mycket bra jobb. Snyggt blir det!

Sjung med mig vetja!

Melodi: Broder Jakob.

Fröken Jansson

Fröken Jansson

Sover du? Sover du?

Hör du inte klockan?

Hör du inte klockan?

Ding ding dong

Den där texten stämmer väldigt bra överens med min verklighet på mornarna.

Varje dag den här veckan, alltså även idag när jag öppnade kl 06.30, har jag på nåt vis stängt av väckarklockan (mobilen) utan att vara vid medvetande.

Vaknar sedan med ett ryck och flyger upp ur sängen eftersom jag då hunnit bli försenad. Men konstigt nog lägger jag i en oanad racerväxel och hinner i tid till jobbet ändå.

Imorn ska fröken Jansson försöka vakna när klockan ringer. Ska verkligen göra allt som står i min makt för att lyckas med det uppdraget. Håll tummarna!

Efter att ha lyckats bra med mandelbakelserna (har dock inte smakat än, men de ser goda ut) så fortsatte jag med bakandet.

Dajm den här gången, men det var inte så lätt.

Det höll på att gå åt både en kastrull och en sked, men det löste sig med ett envist gnuggande och svinto.

Svinto=värt guld!

Jag tror att jag är på ett riktigt bak-humör för jag har inte använt en enda svordom idag trots att det höll på å gå åt pipsvängen med dajmen.

Tålamodet har även kommit till mig med andra ord! Annars är den egenskapen inte känd för att tillhöra mig, men jag har tydligen fått tålamod på "äldre dar". Hehe.

Nu sitter jag och väntar på att dajmen ska stelna så att jag kan bryta/skära den i bitar. Sen får vi se om jag doppar dem i smält choklad eller inte.. troligtvis inte, för nu får det vara nog för idag. Det ska nog smaka ändå. 

Nu vet jag iallafall att dajm inte är så himla lätt. Det kanske finns nå knep som jag inte vet om.. men jag vågade prova och det är inte illa det inte.

Julmusik på för att försöka få julkänslan att infinna sig.

Är i bakartagen igen.

Den här gången blev det mandelbakelser.

Här är receptet:

Ingredienser:

200 g mandelmassa

50 g smör

2 ägg

2 msk vetemjöl

Garnering:

Blockchoklad 

Gör så här:

1. Smält smöret

2. Riv mandelmassan direkt i det smälta smöret och blanda sedan i äggen och mjölet också. Rör om till en fin smet.

3. Grädda i 200 grader i 10 minuter.

4. Lägg en chokladbit på varje "bakelse" direktn när plåten tas ur ugnen.

Lycka till!

9:e december idag. Exakt 1 år sen jag var i Örebro Capio Läkargruppen och opererade näsan, eller för att prata i läkartermer: Septumplastik (operation av nässkiljeväggen).

Jag kommer nog aldrig glömma hur lyxigt det var på det där privatsjukhuset.

Helt underbar personal, eget rum med tv, dvd, dusch, toa och säng, uppassning dygnet runt, bra information, trevliga lokaler och helt enkelt mycket bra erfarenheter.

Det enda som var drygt efter narkosen var att jag fick såån fruktansvärd huvudvärk. Annars var jag bara trött, trött och trött. Hade inte ont (förutom en fruktansvärd skallebank), men inga men efter narkosen. Man har ju hört från många att man blir väldigt illamående, yr och så efter narkosen, men inte jag. Ännu ett bevis på att man inte ska lyssna så mycket på andra. Alla är ju olika och reagerar därför olika på alla saker.

2 veckors sjukskrivning följde efter operationen eftersom jag inte fick utsätta mig för slag/stötar, och dels för att jag inte fick lyfta. Och med det jobbet jag har så är det ganska svårt att undvika båda dessa. Så därför sjukskrev läkaren mig.

En sjukskrivning som nu i efterhand var helt perfekt. Jag var ju inte sjuk på det viset, så jag orkade ju göra annat än att bara ligga, även fast jag var tvungen att ta det lugnt. Jag kunde träffa folk eftersom jag inte smittade, jag kunde liksom sysselsätta mig med enklare grejer och det orkar man ju oftast inte när man är sjuk på "vanligt" sätt, om du förstår vad jag menar.

På återbesöket 1 vecka efter operationen så tog läkaren ur plastskenorna som han hade opererat in i näsan. Och de var inte små vill jag lova. Kan fixa bild på dem om det är nån som är intresserad av att se...  

Och nu till resultatet: jag är mycket mycket mycket bättre i näsan nu. Inte alls täppt nå mer. Det var eventuellt tal på att jag skulle behöva göra en till operation om det inte blev bättre, men den behövdes inte. Men även om den hade behövts så hade jag inte tvekat en sekund, jag hade lätt gått med på det. Alla gånger.

TACK Capio Läkargruppen för att jag fick komma till er! Ibland är det alltså bra med långa vårdköer så att man får komma till ett privatsjukhus istället. Jag uttalar mig inte om hur vanliga sjukhus är eftersom jag aldrig legat inne på ett sånt.. det är säkert inge fel det heller, men jag inbillar mig att på nåt sätt är det bättre service på ett privatsjukhus. Eller så är det precis lika.. vad vet jag?

Nöjd är jag iallafall med erfarenheterna från Capio.