Har ganska nyligen kommit hem från en liten promenad i det vita och fina vinterlandskapet.

Termometern visade -5 tror jag, men det kändes kallare.. Frös om nosen, men det kan i och för sig bero på att jag är extra köldkänslig i år på grund av operationen jag gjorde i december.

Men det är skönt när man kommer in i värmen igen, när man känner att värmen kommer tillbaka.

Verkar ta lång tid att bli av med den eviga förkylningen som härjar.

Jag är nämligen fortfarande snorig, hostig och har LITE ont i halsen.

Anders köpte Kan Jang igår på hälsokost, får se om det hjälper nåt då.. Hoppas kan man ju iallafall. Synd bara att sånt där är så fruktansvärt dyrt så man hoppas verkligen att alla som har testat det har rätt, att det verkligen hjälper!

Men jag får faktiskt lov att erkänna att det finns 1 fördel med att vara lite förkyld... det är att det är lite skönt att åka bil, eller förlåt, UFS menar jag förstås, till jobbet! Eller rättare sagt: det är skönt att slippa cykla hem och uppför alla backar. Till jobbet är det inga problem att cykla för då är det nästan bara nerför, + att det är skönt att få frisk luft innan man börjar jobba.

Men jag tycker faktiskt att jag är duktig som cyklar alla andra dagar och därför kan jag väl få ta bilen de förkylda dagarna med gott samvete, eller?

Jag har bara 3 km till jobbet och därför känns det onödigt att åka bil i vanliga fall.

Det dryga är att när jag cyklar så är jag jättesvettig när jag kommer hem!! Det tar ett tag att lugna ner sig, även om det bara är 3 km att bergsbestiga =)

Från det ena till det andra: Ikväll är det förresten säsongspremiär av Greys Anatomy också, ett måste!

Nu är mötet slut och jag är hemma igen. Är till och med nyduschad, skönt!

Efter 1,5 timme på mötet var jag lite borta i skallen, mos i skallen kanske är bättre ord. Det kändes som att klockan stod still. Tittade på klockan 3 gånger inom samma minut och den var fortfarande 18.30 Suck.

Jag som skrev borde ha varit koncentrerad hela tiden med tanke på att man är sysselsatt, men det var en period som jag var tvungen att fråga bordsgrannen vad som hade sagts.

Det är inte alltid så lätt att lyssna och skriva samtidigt. Du vet det där som brukar kallas simultankapacitet... Jag får nog krossa myten om att kvinnor kan göra 2 saker samtidigt... sorry girls!

Men man får väl skylla på att det blir långa arbetsdagar och intensiva 2 timmarsmöten. Ändå är det väldigt bra möten tycker jag, ändå ganska lättsamma trots att det känns tungt..

Slutade kl. 15.15 idag, jag har inte varit hemma långa stunden.. Kommer inte kunna vara hemma så mycket längre till heller för kl 17 börjar personalmötet. Dryg dag, men tur att det bara är 1 gång/månad.

Hade tänkt vara sekreterare på mötet så att tiden kanske går liiite fortare.. Men när man har jobbat en hel dag är det svårt att hålla koncentrationen på max på ett 2-timmarsmöte. Men man får göra sitt bästa.

Har en föraning om hur det här mötet kommer att bli, tungt..

Har tröstätit en semla alldeles nyss så kanske jag får upp lite energi inför mötet. Mina (och mammas) hemmagjorda semlor är det bästa jag vet!

Barn.

Stoj och stim och röj men ändå så härliga.

Jobbar med dem (1-5-åringar) dagligen och det går inte att vara arg på dem många sekunder förrän de kryper upp i knät på mig och lägger upp ett brett leende, tittar på mig och säger "du är min Lolis". Man kan ju inte göra nåt annat än att smälta!

Eller nån morgon när man är fruktansvärt trött, när man helst av allt hade velat dra täcket över huvudet och sova hela dagen... när man kommer till jobbet och möts av ett brett barnleende "nu kommer Lolis!"

Man piggnar på sig ganska snabbt då kan jag meddela!

En dag i livet ska jag också bli mamma och få uppleva det där glada leendet även på helgerna!

(ja, jag vet att det är hårt arbete med barn också för det ser jag dagligen, men inget är nog som att ha egna barn)

Det jag försöker komma fram till är att jag känner att jag verkligen har gjort rätt yrkesval. Jag tror inte att det finns nåt annat jobb som skulle passa mig bättre än förskollärare. Självklart finns det dagar som jag önskar ett annat jobb, men så tror jag att alla känner nån gång. Alla kan inte vara nöjda jämt, men för det mesta är jag supernöjd och trivs som firren i vattnet!

Oj vad jag babblade på om det där då, blev nog att tänka på det här med barn när jag kollade i tv-tidningen och såg att det är Familjen Annorlunda ikväll. Där handlar det ju om STORA familjer, men lugn lugn lugn... jag vill INTE ha sååå många barn så att jag kan fylla en hel dagisavdelning själv =)

Finns det nån övre gräns, nån max-gräns, för hur många inlägg man kan göra i bloggen varje månad?

Jag tänkte ifall man måste börja fundra innan man skriver inläggen eller är det bara att fortsätta i samma ös som jag har börjat?

Vad det är härligt när skrivaren och datorn på jobbet fungerar och gör som man vill! Har nyss lyckats skriva ut lite färgbilder på barnen. Jättefina!

Kämpade imorse med detta, men då strejkade det totalt.

Ikväll ska vi se när trollkarlens trick avslöjas. Lite spännande att se hur de egentligen gör, men en sak är säker: det kommer ju aldrig vara kul att se nån trollkonstnär trolla igen när man vet magikernas hemligheter..

Underhållande program iallafall.

Men innan dess ska vi nog klämma in en film, hmm, undrar vilken...nån deckare kanske, Irene Huss låter ganska lockande, eller Beck... eller Wallander.. apropå Wallander, är det nån som har sett nya filmen Hämnden?