Igår morse när jag skulle flytta Ida från spjälis till min säng för lite morgon-mys så högg det till i min rygg på vänster sida. Fy sjutton vad ont det gjorde, och vid vissa rörelser gjorde det ont under hela dagen. Som om nåt hade kommit i kläm eller så, en nerv kanske. Idag när jag vaknade var det mycket bättre i ryggen och det tackar jag för!

Till nånting helt annat. Anders åkte på kurs med jobbet igår till Tällberg. Och jag och Ida fick vara själva under kvällen, natten och i morse. Det funkar naturligtvis jättebra och det har gått jättebra, MEN... Fy va tråkigt det är! Och lite jobbigt på ett sätt; jag har jättesvårt att somna när jag är själv, så jag låg vaken ganska länge... och vaknade ganska tidigt... Trivs inte när det är tomt i sängen bredvid. Som tur var så var det INTE tomt i sängen på andra sidan!!

Nu längtar vi till sen eftermiddag/kväll när pappan i huset kommer hem. Då blir det fredagsmys!! =)

 

Sabina

17 februari 2012 13:31

Vet hur det är. Daniel var borta förra helgen, precis hela helgen (från fredag morgon-söndag kväll). Pisstråkigt är vad det är!!! Att inte vara tillsammans under en helg tycker jag är extra tråkigt, eftersom det är då man verkligen är tillsammans heeela dagarna, så det gör att det blir extra ensamt. Men samtidigt så är det ju bra att få sakna ibland,om man nu ska se det positivt. :)

Louise Bertilsson

17 februari 2012 16:35

Hehe, ja du har rätt, man får se det positiva i det tråkiga =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...