Jag och Ida var till Ludvika i måndags för att köpa en onepiece på Kappahl. Den Ida hade på sig på de senaste korten var tyvärr för kort i benen så vi var på jakt efter en större storlek. Det var dock slut, å de skulle inte få in fler heller. Gaah! Men när jag kom hem hade jag turen att hitta en beg likadan i rätt storlek på Facebook. Jag slog till och köpte den! Så nu väntar jag på att den ska dimpa ner i postlådan nu i dagarna =) 

Och så besökte vi skomakaren. Jag får nämligen skavsår varje gång jag går i mina bästa promenadskor. Så jag lämnade dem till herr skomakare i Ludvika för att se om han kunde göra nåt åt det. Han behöll dem och vi uträttade lite ärenden under tiden. När vi skulle hämta dem senare  så hade han bankat och knackat lite för att mjuka upp dem i hälarna. Och så skulle jag hem å testa så att det blev bättre, annar så får jag återkomma. Och för besväret skulle han inte ha ett enda öre. Jag hade köpt skorna där så han grejade det ändå. Det kallar jag bra service! Skomakarna i Ludvika är kanonbra tycker jag - trevliga, tillmötesgående och kunniga!

Det ska bli kul att se om sko-behandlingen hjälpte, annars får han göra ett nytt försök. Vill ju verkligen använda de där skorna för de är SÅÅ bra! Jag kan gå hur länge som helst utan att få ont i fötterna (förutom skavsår då förstås, men det hoppas jag att jag slipper nu).

 

falken

22 februari 2012 19:21

Var det den "one-piecen" som du såg sist, eller har du hittat en i ännu större storlek?

Louise Bertilsson

22 februari 2012 20:29

Jag tror att det var den vi såg när ni var här, storlek 80 bidde det till min lilla tjej.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...