Jahapp, så kort tid klarade man sig. Nu är det min (o)tur att bli sjuk verkar det som. Och till råga på allt cyklade jag till jobbet idag, så det blev en jobbig cykeltur på hemvägen. Det brukar det i och för sig vara i vilket fall som helst eftersom det är uppförsbacke hela tiden, men idag var hemvägen extra lång och jobbig.

Kände redan på jobbet idag att det stod rätt till med mig, men jag tänkte inte så himla mycket mer på det förrän jag hade börjat cykla hem. DÅ kändes det på riktigt. Det var nog tur att våran avdelning haft guldfredag med planering idag. Att-göra-listan var lång, men vi hann pricka av allt. Och (peppar peppar) så ska jag för en gångs skull hylla datorerna och tekniken på jobbet. Det har funkat klockrent hela dagen både med utskrifter och kopieringar. Tummen upp! =)

Just nu ligger jag i soffan och är evigt tacksam för att Anders tar med Ida ut på en pulkatur så att jag får vila lite. 

Idag var Ida och Anders med på julgransplundring när de var på inskolning. De sjöng och dansade kring granen, fiskade i fiskdamm där de fick en gottepåse, åt bullar och hade kul. När de kom hem fick jag rapport om att hon hade varit jätteblyg i början, speciellt när de dansade med hela förskolan samlade på en gång, men att det hade gått bättre sen när de hade kommit tillbaka på hennes avdelning. 

Nu ska jag lägga mig i soffan och blunda lite. Hade tänkt läsa, men jag låter det stanna vid en tanke eftersom mina ögonlock är jättetunga. Känner att jag behöver vila. Och min älskade Anders gör verkligen allt för att frun i huset ska få vila sig frisk så att hon kan ta över inskolningen av prinsessan på måndag ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...