Jahapp. 

Tomt och tyst. 

Anders är på jobbet, Ida är på dagis och Måns sover. 

Och det regnar. Välbehövligt! Men typiskt att så fort förskola och jobb börjar igen så blir det sämre väder. Höstmunderingen med fleecetröja, överdragsbyxor, galonisar och stövlar fick lov att följa med till dagis idag. Känns konstigt när det var varmt senast igår. 

Idas lämning gick förresten superbra. Hon hade knappt tid att säga hej då, men vinka ville hon. Hon gick in utan protester/problem och ställde sig i fönstret och vinkade till mig och Måns. Såå otroligt duktig tjej som efter ett helt sommarlov hemma bara går in på dagis som om hon var där igår. Det märks att hon blivit äldre, våran lilla stora tjej. 

Den här veckan börjar överinskolning för stora tjejen. När man fyllt 3 år ska man börja på syskonavdelning där de större barnen går. Och nu är det Idas tur att börja på avdelningen Humlan. Inskolningen sköter personalen så jag antar att jag kommer få rapport varje dag när jag hämtar henne. Hoppas verkligen att det ska gå bra, är faktiskt lite orolig nu när det blir personalbyte och miljöbyte. Det som går såå bra på hennes avdelning ska nu börja på nåt nytt. Jag vet att i slutändan kommer det bli bra, när hon känner sig trygg. Men jag vet också hur hon är och hur hon kan reagera. 

Det visar sig. Men hålla tummarna och hoppas kan man ju alltid göra =)

Snart vaknar lillebror och då vankas det lite förmiddagsmellis för lilla magen. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...