Nånting jag aldrig kommer bli van vid är när barnen är sjuka. Nu är det Idas otur att vara sjuk. Igen. Det började redan igår kväll med att hon såg blek ut. Tempade och javisst. Hej feber. Hej förbannade feber! Och hosta förstås! Hostan from hell, för hon hostar så hon spyr. Lilla hjärtat. 

Natten gick ändå hyfsat tack vare att pappa sover på en madrass bredvid Idas säng. Trygghet och närhet. 

I morse var febern 39,1 utan "febermedicin" som Ida säger, så vi ringde vårdcentralen för ett utlåtande. De tyckte att vi skulle komma ner på jouren eftersom hon hade samma symptom när hon hade luftrörskatarr/bronkit förut.

På VC insåg läkaren och sköterskorna ganska snabbt att det behövdes lirkas och trixas för att våran rädda tjej skulle gå med på att göra det de ville. Hon var jätteduktig medans läkaren gjorde det nödvändiga, men tårarna och hostan höll henne sällskap i stort sett hela tiden. 

Efter halsprovet fick hon den gröna grodan. När vi fått provsvaret några minuter senare fick vi reda på att snabbsänkan också behövde tas. Och då rasade hela världen, för Ida trodde ju att vi skulle få åka hem när hon varit duktig. Så för att locka med henne in i labbet igen för sticket i lilla fingret så tog sköterskan fram den magiska burken med leksaksdjuren som hon sedan fick välja en till ur. Så efter att hon varit jätteduktig igen fick hon välja ett till djur. En groda till fick det bli så att den första grodan inte skulle känna sig så ensam. 

Helt slut! 

Vi kollade på film, sen gick jag för att göra i ordning mellis. Efter typ 2 minuter när jag kom tillbaka sov hon. Jag vet ju själv hur däckad och trött man blir av hög feber. Lilla gumman <3

När febermedicinen hjälper orkar man leka lite med lego. Lillebror är också med på ett litet hörn förstås =)

Men gud vad kämpigt det är INNAN den där febermedicinen hamnar i lilla magen. Det går ju liksom inte att tvinga i henne nu för tiden för då spyr hon när hon blir för ledsen. Vi kör helt enkelt med mutor. Chokladpengar fick det bli idag efter att hon varit duktig och tagit sin medicin. Hostmedicinen som vi fick utskriven gick bättre att ta iallafall. 

När vi hade lekt i bara ett par minuter sa hon "jag orkar inte", och det var väl så hon kände sig. Hon orkade ingenting. Så vi gick tillbaka till soffan, och där spenderade vi i stort sett hela eftermiddagen. Tur att lillebror inte kräver så stor variation i livet än så länge, det underlättar en sån här gång. 

Bli frisk nu lilla gumsi så att mitt hjärta slipper slitas i fler bitar. För det är precis så det känns när hon är kokhet, orkeslös, har noll aptit och bara är slö. Och till råga på allt när man måste tvinga i henne medicin. Mitt i feber-och hostträsket får man trösta sig med att hon är duktig på att dricka vatten =)

Hjälp mig att hålla tummarna för att Ida blir frisk och att Måns slipper smittas!!

Lillprinsen 4 månader igår, det innebär att jag kommer med nya färska siffror på längd och vikt. 

Han följer sina kurvor jättebra och siffrorna nu är 6725 g och 65 cm. "Han växer och knakar" som Ida säger, och det är verkligen sant. Han får fruktansvärt god och energirik mat verkar det som, för han äter inte jättemånga gånger om dagen, men han står sig bra på det han får i sig. Och han är nöjd. En nöjd och glad bebis - det är våran Måns det!

Apropå det så är det dags för lilla herren att gå på restaurang. 

Uppdaterar lite senare om Idas status. Men jag kan ju iallafall meddela att hon är sjuk igen. Och förmiddagen idag har vi tillbringat på jouren på vc... Inte kul, men det är skönt efteråt när man vet.