Här kommer en bild på när Anders skottar hustaket.

Det blev en rejäl snöhög på varje kortsida av huset. Ställde mig på den för att få se hur långt jag skulle sjunka, men det var döfött. Resultatet blev följande:   

Jag stod PÅ snöhögen...

Men jag började min vandring nerför den lilla backen (som på somrarna har en trapp där)med snöskyffeln i högsta hugg:

Lite vingligt var det för ju längre ner jag kom desto mer sjönk jag ner i snön...

Och till sist slutade det så här:

Ooops, det är faktiskt inte så lätt att hålla sig på benen alla gånger... men märk väl att jag fortfarande har snöskyffeln i högsta hugg =) 

Men det är ju som jag brukar säga: livet blir inte roligare än vad man gör sig.. och den som slutar leka är inte vuxen, utan död! =)

Förstår alla barn som gillar att simma runt i snön, för det ÄR kul.

 

Hanna A.

7 februari 2010 12:52

Hej kusse!:-) Hemma hos oss har vi snö upp till midjan! Snöplogen har skottat upp all snö från våran gata upp till en stor hög på sidan av våran tomt. Snus (katten alltså) har vi gjort en liten gång åt. För att snön är ju tre gånger så hörg som han, (kanske fyra gånger så hög). Men när han går ut och vi inte ser han så vet vi inte riktigt vart han har gått. För det finns ju knappt gångar över hela landet. Men han kanske är lätt nog att gå på snönn? (tror jag inte men man vet ju aldrig inget är ju omöjligt). Ha det bra M.V.H Hannipanni. (' . ')
PS: Hälsa Anders!

 

Ingrid

9 februari 2010 09:25

Allldeles rätt!!
Man ska leka sig genom livet =)

http://iddeh.bloggplatsen.se

 

Sabina

13 februari 2010 13:59

Så ni bor i det huset. :) Har gått förbi där flera gånger när jag gått promenader med svärfar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...