Direktlänk till inlägg 17 augusti 2011
Det är den 17:e idag. Augusti. Det innebär att mammas hjärta är 3 månader nu.
3 månader liksom... Kan inte fatta att min lilla lilla bebis blivit så stor. Tiden går fruktansvärt fort och det som var ett litet knyte från början har utvecklats massor. Det var tur att vi har fotograferat så mycket som vi har gjort, för man glömmer fort hur liten hon faktiskt var... Som minst var hon ju nere under 3 kg (närmare bestämt 2980 g) och det har man ju redan glömt hur litet det faktiskt var...
Jag förstår nu varför alla sa att man ska ta vara på bebistiden å njuta, för den försvinner jättesnabbt. Å här njuts det vill jag lova. Massor av mys. Varje dag!
Kärlek!
Det är svårt att föreställa sig kärleken man kan känna till ett barn innan man får ett eget, svårt (eller nej, nästintill omöjligt skulle jag vilja säga) att föreställa sig en graviditet och förlossning. Det är nånting man måste gå igenom för att förstå. Det framkallas känslor som man aldrig trodde skulle finnas, man reagerar på ett sätt som man aldrig trodde att man skulle göra. Man är beredd att göra allt som står i ens makt för det lilla livet. Det är häftigt när man tänker tanken tycker jag. Alla dessa känslor och den eviga kärleken som skapas i och med att magen börjar växa.
Igår kväll när vi satt i soffan och tittade på tv kom jag på mig själv... Jag tittade inte på tv:n om man säger så, det fanns nåt mycket finare och gladare att titta på. Ida. Hon låg mellan oss och jollrade och sökte vår uppmärksamhet och när hon jollrar så där blir hennes mamma såld och kan inte låta bli att svara henne... Det är inte så lätt alla gånger att hänga med i det som sägs och görs på tv:n kan jag lova... hehe =)
Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...
Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...
För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|