Att prata med sin bebis är jättekul, men att få svar är helt underbart. Ida jollrar som bara den, hon har mycket att berätta. Och det  är såå kul att lyssna på.

Men.

Det finns faktiskt ett men... och det är när det börjar jollras mitt i natten, då är inte mamman på humör för att prata. I natt sov hon inge bra, hon var pigg... men hon låg bredvid mig å slumrade till å från. Och jollrade och sökte kontakt. När hon är vaken var jag vaken.... Och det är fruktansvärt svårt att hålla sig från att le för hon är ju så söt!!

Så lilla Ida, prata gärna, men gör det på dagen, för då är vi mer än villiga att lyssna.