Kom nyss hem från en promenad med Anders. I blåsten. Fy 17 vad det blåste! Höll nästan på att blåsa bort... jag sa till Anders att det känns konstigt i huvudet när det blåser så mycket, nästan som att det blåser rakt igenom typ... han höll med och sa sedan med glimten i ögat att det borde blåsa rakt igenom mitt huvud när det bara finns en hjärncell där inne...

Får väl hoppas att den stackars enda lilla hjärncellen höll i sig ordentligt i nånting där inne i skallen så han inte blåste omkull! =)

Somnade som en klubbad säl när jag kom hem från jobbet. Dagen har inte varit speciellt jobbig, men ändå kom tröttheten som ett brev på posten... Var lite tung i huvudet också, men det sov jag bort! Det är väl ovant så här i början att vara tillbaka på jobbet efter julledigheten. I och för sig så jobbade jag förra veckan också, men då var det inte samma sak. Färre barn och mer personal. Men nu är vi tillbaka till verkligheten igen. Skönt.