Efter en god natts sömn (en del i sin säng och resten i vår säng) så känner vi igen våran tjej igen. Och det är förstås underbart! Man känner sig ganska rejält maktlös när det är som gårdagen var, när ingenting duger. Man vill göra allt bra, göra så att vardagen underlättas för henne när hon är så där trött. Men det går tyvärr inte alltid och maktlösheten tar över hos föräldrarna. Tur att de dagarna tar slut iallafall och ersätts av en ny, bättre dag. För ja, Idas humör kunde bara bli bättre. Och bättre blev det, med besked. 

Idag har hon iallafall varit sig själv igen. Våran glada, kvittrande tjej som sprudlar av energi. 

Låter det här kortet tala för sig själv för det visar verkligen att bus-tjejen är tillbaka =)

Instagrammad version. 

Orginalfotot. 

Tittut! <3

Vad får en att bli så glad och tårögd om inte en nyfödd liten bebis. Vi var och handlade, och när jag kommer hem och loggar in på Facebook möts jag av en bild på en supersöt liten bebis och över står texten: "säg hej till våran lilla kille".

Det går inte att bli nåt annat än tårögd av lycka för de nyblivna föräldrarnas skull. Hälsar lilla bebisen välkommen till världen, och riktar ett stort grattis till hans mamma och pappa! 

Nånting som jag däremot inte är glad för är att jag blivit förkyld. Inte jättemycket, men tillräckligt för att det ska märkas och vara jobbigt. Anders känner också av det lite grann, men än så länge märker vi inget på Ida. Peppar peppar.