Kunde inte sagt det bättre. Den här bilden säger allt.

Det sägs att det är insidan som räknas, jovisst är det väl så, men det är utsidan som syns. 

Och så här känns det för mig: 

Exakt så här känns det. Så här är tyvärr den bittra sanningen. 

Känns inte bra. Jag känner mig inte nöjd. Inte bekväm. Inte fin. Måste göras nåt åt detta elände till mage och lår. Den här gången kan jag tyvärr konstatera att amningen inte funkade lika bra i viktsynpunkt. Jag har gått ner det mesta av graviditetskilona, men inte allt =( Måns äter mer sällan än vad Ida gjorde, kan kanske hänga ihop med det. Hur som helst och oavsett orsak så är det inte bra. Det känns inte bra. Jag trivs inte. Så det ska det bli ändring på är min tanke. Vill inte se ut som den där apan nå mer...