Idag har Anders rivit balkongräcke så nu är det nästintill helt borta.

Vi bestämde oss för att spara en bit av räcket så att besiktningsmannen kan se hur själva konstruktionen var utformad från början.

Anders fick även för sig att gå lös på golvet så nu du börjar det likna nåt.. eller snarare inte likna nåt. Inte en balkong iallafall.

När han rev bort golvet tyckte han att det var lite läskigt, för han satt uppe på balkongen och tog bort plankorna utifrån. Men när han tagit bort 6 plankor gav han sig och tog fram stegen istället och attackerade golvet nerifrån backen istället. Smart, med tanke på att det blir mindre och mindre att stå på, samt att hela konstruktionen blir ju vekare om man tar bort material.

Mitt i allt rivande skedde det en liten olycka. Och jag måste lägga betoning på LITEN så att jag inte skrämmer upp dig.

Det var nämligen så att Anders klämde sig mellan kofoten och en bräda så han fick en liten blodblåsa på lillfingret. Inte skönt, men det var ju tur att olyckan inte blev värre med tanke på att han satt på hög höjd och jobbade.

 

Farmor Anka

20 juni 2009 17:58

Smärre skador accepteras! Det är ju sommarlov för vissa.

 

Ingrid

21 juni 2009 09:34

Men Gu vilken tur att det gick bra,,, akn ju säga att rubriken skrämde en lite,, innan man hade kommti till slutet... Nu är jag tillbaka med bloggandet jag också efter allt trök,, hoppas llt är bra med er och att ni haft en bra midsommar.. ska fortsätta läsa ikapp dina bloggar nu =) KRAAAM

http://iddeh.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...