Sitter med en varm vetekudde på den knöliga och onda restaurangen. Skönt. Hoppas att det hjälper också!

För hur känslig kan man vara egentligen? Tycker att mjölkstockningen varit på besök på tok för många gånger under Idas snart 6 månader. Alldeles för ofta!!

Håll tummarna för att det ger med sig snart!!

Jag konstaterar att alla nätter är inte bra nätter.

Ida har börjat drömma och sover oroligt = en vaken mamma. Hon gråter i sömnen och kan inte slappna av riktigt.

Detta plus att ena restaurangen är hård som sten. Det gör ont. Jätteont, speciellt på natten när jag ligger. Varje gång jag vänder mig vaknar jag. Det gör ont bara man kommer åt något. Herr Pump har fått jobba, men vettetusan om det blev så mycket bättre. Gör ett nytt försök senare. Måste verkligen tänka inför varje rörelse, speciellt när jag bär Ida (eftersom jag alltid bär henne på den onda sidan)... När man har ont har man dåligt tålamod, men jag försöker. Jag kämpar på.

Och till råga på allt så snarkar Anders, vilket inte underlättar min sovning precis... :/

Jadu, jag konstaterar än en gång att alla nätter inte är lika bra. Men man får tänka positivt; vi har ju världens finaste dotter på alla sätt! Och det övervägar förstås några sämre nätter ibland.