När jag fyllde i ledighetsansökan för förälrapenning bestämde vi att jag skulle vara hemma till och med juli. Det kändes bra att börja i ett månadsskifte. Och så fick det bli.

Jag får lov att säga att det var ett smart drag (och tur att 1:a augusti var på en onsdag) för det var skönt att börja med en kortvecka. Riktigt skönt. Tummen upp för kortvecka och därmed lite lugnare start! =)

Idag är det torsdag, vilket innebär att det bara är jobb en dag till (visserligen stängning, men ändå) och sen är det helg. 

Det har gått riktigt bra att jobba, och det var inte några som helst problem att hoppa in mitt i en vecka under sammanslagning (hela kommunen är sammanslaget på en förskola under några veckor på sommaren). Det har varit riktigt kul att komma tillbaka. Det är roligt att jobba på sammanslagningen, att få lära känna lite annan personal och barn. Men det är förstås rörigt och det är inte riktigt som det borde vara.. men är det sammanslagning så är det och då är det väl lite som det är. Och det är ju bara under en tidsbegränsad period som tur är. 

Sen blir det ännu roligare att jobba när det blir som det brukar, när alla kommit tillbaka från semestrar och man återgår till sin avdelning och rutinerna där. Det ser jag fram emot även fast det är skönt med en sån här sammanslagen start. 

Det jag ville komma fram till var att det var kul att börja jobba igen! =) Och jag vet att Ida och Anders har det bra hemma. Jag får ta igen en massa pussar och kramar när jag kommer hem, hihi!

 

Sofi

2 augusti 2012 20:26

då har du säkert min kompis son Charlie, ett 2 årigt röd hårigt yrväder :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...