Jag slog mig ner vid datorn en liten stund medans Anders nattar Ida. Har egentligen inget att skriva om, men tänkte skriva några rader ändå. Kände nog att mina fingrar ville skriva av sig lite och så fick det bli. Jag släpper lös fingrarna en stund så de får dansa lite över tangentbordet... 

Måndag idag. De flesta av personalen börjar komma tillbaka efter semestrarna, så fler och fler personal-pusselbitar faller på plats. På min avdelning är vi nu "fulla", alltså full personalstyrka, hihi. 

När jag kom hem från jobbet tog jag tag i mitt uppdrag om att fixa nya schemalappar till jobbet. Så jag grejade med det ett tag, ett ganska långt tag för det krånglade (förstås!). Men det blev klart till slut iallafall och bra blev det, så jag hoppas väl att det var värt allt slit och alla svordomar... Får se vad de säger på jobbet imorn ifall det "duger" eller inte ;)

Det är förresten jätteroligt när jag träffar föräldrar jag inte sett på länge som hälsar mig välkommen tillbaka och säger att de är glada att jag är tillbaka. Det är riktigt roligt att höra att jag varit saknad! =) Även barnen pratar om att det är kul att jag är tillbaka, och det är förstås roligt. Det är såna saker som gör det roligt att gå till jobbet - den där känslan av att man trivs på sitt jobb är härligt att känna! Och ja, jag känner så. Jag trivs på mitt jobb, det är kul att jobba! Men i ärlighetens namn är det ännu roligare att komma hem. Förstås! =)

Nu hör jag Anders komma upp för trappen så nu ska jag förflytta mig till soffan en stund innan det är dags att borsta gaddarna och krypa till kojs. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...