Jag satt vid datorn och Ida kom skuttandes med ett leende på läpparna. 

Ida: "vill se Babapapa mamma"

Jag: Vill du se Barbapapa på tv?

Ida: "ja, hinner jag det?"

Sötnosen! =)

För alla som graviditetsräkna så är det en självklarhet att svaret på titeln på det här inlägget är 34 =)

Hehe!

Här kommer några dagsfärska bilder på skatten i magen från vecka 34, eller rättare sagt vecka 33+3. 

Gravidappen på telefon säger att det är 45 dagar kvar innan vi får träffa Liten. Jag är sjuuukt nyfiken att se vem som gömmer sig där inne, vem som puffar och knuffar på sin mamma, och vem som gör att jag inte får på mig strumporna =)

Snart så närmar vi oss att man kan säga att det är nära, hehe ;)

Snubblade in på Dag-Otto på youtube och hittade bland annat det här klippet:

http://www.youtube.com/watch?v=RrUMmX0cTxI

Det går liksom inte att låta bli att le åt honom =)

Sen hittade jag den här covern som är sååå bra!!

http://www.youtube.com/watch?v=K2_OTVpryj8

Varje gång jag hör låten i andra klippet så tänker jag på den här videon. Kollade runt lite på youtube och hittade massa videos som han i klippet ovan har gjort, ibland tillsammans med tjejen och ibland själv. Snacka om BRA röst!!

Här är en till låt med den suveräna killen Nico! 

http://www.youtube.com/watch?v=QyBNsbVJW5M&list=PLboQmqMjKYQ6qdqt3SB_e62h56V6Qt107

Och så våran låt som vi dansade bröllopsvalsen till:

http://www.youtube.com/watch?v=tmizRH3hfYQ

Örongodis!

Jag njuter och tänker tillbaka på våran dans som dock blev i samband med Idas dop istället för vårt bröllop. Men vi hade inte så mycket val egentligen, och huvudsaken var att vi fick dansa och det fick vi!! =)

Nu ser jag snart ingen annan utväg än amputation. Det som ska amputeras är förstås min evigt kliande axel. Och speciellt på nätterna ska det envisas med att klia, jag tror jag blir tooookig!! Så nästa gång, nästa natt den jävlas med mig så ligger den fruktansvärt riiiiisigt till kan jag lova!! Då blir det nog inte tandkrämstuben jag kliar med.... utan nånting ännu vassare ;)

Nej då, men allvarligt talat, vad 17 ska jag ta mig till? 

Är faktiskt imponerad av mig själv idag. Eller inte av mig själv egentligen, utan av min ork. Hade faktiskt ork att göra nåt kul med Ida idag efter dagis. Vi bakade bröd. Det är ett tecken på att jag har sovit bättre i natt, och jag känner mig piggare. Eller iallafall kände mig piggare, nu efter baket blev jag trött igen. Men det var det värt, vi har haft en trevlig brödbakareftermiddag. 

Googlade fram ett recept på limpa, för det är enkelt och bra tänkte jag för då behöver man inte baka ut så många olika. 

Ida var förstås med i varenda litet moment som kunde göras.  

Finaste lilla bagaren naggar brödet med en gaffel. Jag visade på den innersta och sen fick hon göra de andra två. Hon var jättestolt när hon hade gjort "monster" (mönster) på dem =)

Det trista var jäsningen tyckte Ida, för då kunde man ju inte göra nåt annat än att vänta. Tur att det finns böcker så man kan läsa lite under tiden. 

Å så resultatet: 

3 gyllenbruna limpor. 

Å vi lyckades tajma brödbaket så att det precis vart klart tills pappan i huset kom hem från jobbet. Han möttes i trappen upp av nygräddat bröd. Och du kan ju tro att han blev förvånad med tanke på att min ork har legat på noll alla andra dagar. Idag var den inte på noll och då tog jag och Ida tillfället i akt att göra nåt nyttigt! =)

Ida och Anders är ute och cyklar lite nu, för det var Idas önskning när jag frågade vad hon ville göra under andra jäsningen. Men nej, det gick ju inte då.... Nu är de ute och får lite luft på näsan, ska nog gå ut och göra dem sällskap några minuter innan det är dags att börja med kvällsmaten. 

PS; brödet smakade bra, har nämligen varit där å nallat lite =)

Ibland förstår jag inte hur folk tänker, OM folk ens tänker innan de häver ur sig vissa saker.

Vissa tänker inte på att vissa saker kan skada och göra personen i fråga orolig. Väldigt orolig, många gånger i onödan. 

Ja jag vet, det blev ett kryptiskt inlägg, men jag var bara tvungen att skriva av mig lite. Bara lite. För det irriterar mig att vissa pratar först och tänker sen. Det här fenomenet eller vad man ska kalla det, kommer aldrig att försvinna, men när det handlar om folk i min närhet så blir jag irriterad och kan inte riktigt låta bli att skriva några rader...

Sov lika dåligt i natt. Men i natt hade ett annat problem uppstått, ett problem som var helt omöjligt att ignorera. Det kliade vansinnigt mycket på min högra axel och ingenting verkade hjälpa. I en hel timme höll jag på att klia och försöka ignorera och somna om, men nej, det gick inte.

Till slut gick jag upp för att ta till det bästa bland kli-are, nämligen ena hörnet av baksidan av tandkrämstuben. Den är riktigt vass och rivig så jag stod i badrummet och rev, vilket var superskönt! Sen tog jag en tvättlapp och blötte ner den med kallt vatten för att badda på å kyla ner. Det hjälpte inge vidare det heller. Stod så ett tag. Som sista åtgärd smörjde jag in axeln med aloe-vera-gel i hopp om att det skulle hjälpa. Lite hjälpte det, och jag kunde till slut krypa ner i sängen igen. Men trött var jag verkligen inte även fast klockan var typ 02.40 Facebook på mobilen fick göra mig sällskap ett tag. 

Förstår inte riktigt varför det kliar så mycket, det kliar även stundtals på dagarna på exakt samma ställe. Dagarna är ändå okej att klia på, men när det började klia på natten höll jag på att bli tokig!!