Dagsfärsk bild på skatten i magen: 

Vecka 32, eller rättare sagt 31+4 för att vara exakt. 

Idag hurrar vi för världens bästa Anna som fyller år! 

Om jag hade orkat hade jag sjungit en liten trudilutt, men jag tror att jag skippar det just idag. Är på tok för trött, men ett inlägg så här på bemärkelsedagen kan jag ju helt enkelt inte låta bli. 

Massa grattiskramar till dig Anna, på din dag och för att du är du! 

Anders och Ida hälsar också förstås!! 

<3

Nu har jag tagit mitt pick och pack och lämnat jobbet för sista gången på över 1 år. Blandade känslor förstås, men nu ska jag vara hemma och ladda för att bli 2-barnsmamma <3 <3

Jobbat idag, och det har gått hyfsat bra. Jag kan ju lätt konstatera att dagen hemma igår gjorde susen för dagen, annars hade jag och min kropp varit ännu mera död nu. Jag vettetusan om jag hade orkat köra en 5 dagarsvecka den här veckan, så med facit i hand gjorde jag helt rätt som tog en dag off igår. 

Jag har förstås rejält ont i rygg/fogar och mage när jag går nu också, så jag vågar inte tänka på hur det hade varit om jag hade jobbat igår också. 

Nej jag gjorde helt enkelt rätt. 

Imorn kör jag sista dagen innan det är dags för mig att ta ledigt. Långledigt i väntan på våran älskade lilla bebis =)

La mig i soffan för att börja läsa en bok som kom med posten igår. Jag hade verkligen längtat efter den där boken som jag klickade hem på Tradera förra veckan. 

Men... 

Det gick inte riktigt som planerat, för jag somnade redan efter 3 sidor.... 

Och när jag vaknade var det dags för lunch. Medans jag åt mådde jag lite illa, men det gick hyfsat ändå. 

Nu försöker jag göra allt för att bli piggare innan jag ska hämta prinsessan på dagis. 

Kastade in handduken igår och gick hem pga ryggen/foglossning/magont för varje steg jag tog. Och jag fortsätter att lyssna på kroppen idag när jag är hemma och vilar. Idag blir det med andra ord ingenting gjort, ska bara vara. Vila i hopp om att orka jobba de 2 sista dagarna innan helgen och innan jag går hem på havandeskapspenning. 2 dagar, snälla, jag vill orka! VILL! 

Jag sa till Ida i söndags att vi skulle koka napp-soppa, och fick en lite förvånad blick tillbaka. Men hon ville förstås vara med och koka soppa. När hon fick se vad jag gjorde sa hon: "tuttis-soppa". Och ja, alldeles riktigt. Tuttis skulle kokas innan de fick börja användas. 

 

Min och Idas "tuttis-soppa" puttrar på spisen. Och jag kan meddela att hon var väldigt sugen på att provsmaka tuttisarna sen när de hade kokat klart =)

Medans de nya tuttisarna svalnade var hon jätteduktig som tog sina gamla och slängde dem i sopkorgen i köket.