Jag kan tyvärr konstatera att det blev som jag trodde. Veckan blev som jag trodde; fylld av VAB. Inte alls kul, men det är ju bara att acceptera. 

Igår var vi ner till VC med Ida. Vi ville att en läkare skulle lyssna på henne så att vi fick veta om hon fått tillbaka bronkiten som hon hade tidigare i vinter. Men det hade den inte så vi åkte därifrån utan medicin. Skönt att höra att allt lät bra även fast det är jättejobbig hosta hon har + feber. Virus - bara att vänta ut. 

Innan vi åkte hem pratade vi med en sköterska som tyckte så synd om Ida som var jätteledsen hela tiden. Som vanligt var hon superledsen hela tiden, precis så som hon brukar reagera på vårdcentralen oavsett orsak vi är där för. Hon fick välja ett litet djur som plåster på såren och hon valde en kompis till den lila ödlan hon fick förra gången: 

En grön ödla roffade hon åt sig snabbare än blixten. Hon ville verkligen därifrån så fort som möjligt och hon bönade och bad om att få åka hem. Trots många tårar hos Ida så var hon jätteduktig!! Mamman blev stolt för jag VET hur jobbigt hon tycker att det är. 

Lilla gumman. Nu hoppas vi bara att det är på väg att vända för nu vill vi ha tillbaka våran riktiga Ida. Våran friska glada och spralliga tjej. 

Nu har jag kommit en ganska bra bit in i andra delen i vampyrserien, och jag tycker fortfarande att den är lika bra! =) 

Ser fram emot att se filmerna sen när böckerna är utlästa. Har sett de 3 första förut, men det var jättelänge sen så jag kommer knappt ihåg nåt. Var sugen på att se dem igen, men först bestämde jag mig för att böckerna skulle läsas. Sagt och gjort. Andra delen påbörjad. Och jag är nöjd över mitt beslut. Böckerna är såå bra!

VAB idag alltså. Trist och lång dag inne med liten sjukling. Hon roar sig mest med att ta det lugnt framför datorn och olika youtubeklipp, vilket är helt okej när man är hängig. Läsa böcker, måla och mysa med mamman är också en stor punkt på vad vi gör idag. 

Hon hade en febertopp på 39,5 igår kväll igen. Men i morse var det mycket lägre igen. Det var likadant igår, sen kom febern tillbaka igen under dagen och var som värst på kvällen igen. Har vi otur måste hon vara hemma hela veckan. Igen. Men vi tar en dag i taget, och slutar aldrig hoppas att det var sista dagen. 

Men det trista under nätterna är dock inte att hon har feber, utan det som är värre är att hon hostar som 17, så det är svårt för henne (och oss) att slappna av helt och sova. Tänk om man kunde hjälpa till på nåt vis, jag är villig att göra allt. Och jag vet förstås att vi gör allt vi kan för att hjälpa till. Men ändå känner man sig otillräcklig. 

Bli frisk nu älskade lilla Ida!

Måste bara dela med mig av det här härliga klippet. Inte ens jag kunde låta bli att dra på smilbanden! =)

http://www.youtube.com/watch?v=u3qEHt9mj4g

Du måste ha ljud på så att du hör vad som sägs, annars försvinner hela poängen med klippet. 

SÅ himla bra!! 

Öppnade på jobbet i morse = tidig morgon. 

Medans jag gjorde mig i ordning upptäckte jag att jag inte var den enda som var vaken. Jag såg nämligen en räv smyga förbi på baksidan ovanför våran gård. Det var första gången jag kan påminna mig om att jag såg en räv. Det var en fin räv med väldigt fin och yvig päls. 

När jag satte mig i bilen och var på väg mot destination jobbet så gick det ett rådjur över vägen. 

Jag hann med andra ord vara på safari på morgonen innan klockan ens hade slagit 6.30  Ett riktigt Sverigesafari. 

Nu är jag trött. Riktigt trött. Har varit på kvällsmöte på jobbet, personalmöte för att vara exakt. Ett bra möte, men jag blir alltid så trött efteråt. Längtar efter sängen, kudden och täcket =)

Imorn är det VAB för min del. Ida har feber igen. Hon var hemma med pappan idag, men imorn är det jag och Ida som ska vara hemma och mysa och ta det lugnt. Önskar att hon kunde få vara frisk nu, slippa snor, hosta och feber. Tack!!! Men tyvärr så är det ju inte riktigt så verkligheten ser ut när man precis börjar på förskola/dagis. Då drabbas man av alla bacilusker.... man ska ju härdas den hårda vägen verkar det som. Men det är jobbigt. Jättejobbigt. 

Natten har varit bättre, men fortfarande hostig och snorig. Men helt ok ändå får jag lov att säga. 

Pappan gick till jobbet på förmiddagen för att jobba undan lite av allt mastodontarbete lärarna har så här års. Det är mycket med nationella prov, vanliga prov, labbar, omdömen till utvecklingssamtal, betygsvarningar + vanliga lektionsplaneringar etc. Så för att få allt under kontroll tog Anders sig en tripp till jobbet för att kolla över läget lite. 

Jag kände för att hitta på nåt med Ida. Baka fick det bli. Ville baka hennes favoritbröd; nämligen pizzabröd. Men tyvärr grusades de planerna för jästen som jag hittade längst ner i lådan var på tok för gammal. Började genast googla för att hitta nåt bröd-recept som enbart hade bakpulver till jäsningen. Google är superbra, för man hittar nästan alltid det man söker, iallafall i receptväg. 

Frallor fick det bli.

Hittade ett enkelt och snabbt recept; perfekt när barn ska vara med och baka. 

Här är en bild på de nybakade bröna! =)

Det är bra när man inte är helt novis på bröd-bakar-fronten, för då vågar man experimentera lite med receptet. Hade orginalreceptet som utgångspunkt, men jag bytte ut lite av vetemjölet mot grahamsmjöl + att jag hällde i lite linfrön och solroskärnor i degen. Det blev med andra ord lite nyttigare frallor. Frallor à la mamma och Ida!

Till en början tyckte Ida att det var lite läskigt när degen fastnade i bunken och på mina fingrar, men sen sa hon istället "släpp degen". Och "degen busig". Hon åt solroskärnor medans hon tittade på när jag kladdade med degen för att få till hyfsat lika stora bullar. 

Och du kan ju kanske gissa dig till att pappan i huset blev riktigt överraskad när jag och Ida stod och bakade när han kom hem från jobbet =) 

Vi fortsätter tyvärr i maratonens tecken. Men den här gången var det Idas tur. Hon hade nämligen hostmaraton i natt så alla 3 sov oroligt och var vakna stundtals. Vi är trötta idag med andra ord. Och ingen av oss mår hundra. 

Det snöar ute, och det ska tydligen göra det resten av dagen. MEN. Det gör inget tycker jag. Det är perfekt vara-inne-och-vara-trötta-väder efter en hostig natt.

Jag och min förkylda näsa tar en tidig kväll och kryper till kojs nu i hopp om att få sova. Men först kom jag på att jag var tvungen att uppmärksamma 5-årsdagen som "firas" idag. 

Idag är nämligen 5 år sedan vi flyttade till Smedjebacken, ett bra beslut för vi trivs verkligen här =)