Vad gör du i lådan syrris?

/Måns

Idag blev det promenad till dagis på Idas önskan. Hon ville gå trots att hon har skavsår på ena hälen. Idag känns det bättre sa hon. Så vi gick. Och på vägen dit var det verkligen safari. Snigel-safari. Vinbärssnäckorna är lite fina att titta på tycker Ida, men "mörksniglarna" är äckliga!! Jag håller med. Alla fula äckliga mördarsniglar ska hålla sig ur vägen, men tyvärr så var det just på vägen de låg. Många. BLÄ!

När vi hade lämnat Ida styrde jag och Måns apostlahästarna mot apoteket och Ica för att handla lite. Måns somnade på vägen dit så det var perfekt timing. Efter ärendena så tog vi en promenad hem. En liten omväg bidde det, det var riktigt skönt väder ute. Vi stannade till hos en kompis och pratade lite, och vi kom hem ca 10.30 Lång lämning på dagis, men vad gör det när man har hela dagen på sig?! =) Mellis hade jag packat ner till Måns så han satt och knaprade på rån när han vaknade. Så han var nöjd, och jag fick tjåla lite till. Perfekt start på dagen! 

Det ska bli väldigt spännande att hämta Ida idag, för idag ska hon för första gången få äta mat på Humlan. Ska bli kul att höra vad hon att säga om dagen. Jag hoppas att hon är lika positiv idag som hon varit de andra två dagarna när hon varit där och hälsat på. Överinskolningen går med andra ord bra =)

Nu lunchtime! 

Måns gör allt för att se vad syrris gör. Han ger sig till och med på saker han inte kan. Men ändå lyckas han. Han är stark!

Å sekunden senare rasade han bakåt, blev rädd och blev ledsen.

Efter lite tröst hos mamma ger han sig på utmaningen igen. Skam den som ger sig hälsar han.

Ungefär kl 02 i natt gick larmet. Måns-larmet. Han skrek i högan sky, han var otröstlig. Så pappan gjorde en insats, och det var som att trycka på en knapp för han tystnade direkt han kom upp till pappa. Han somnade om på 2 röda sekunder i pappas famn, men skrek lika mycket när han lades tillbaka i spjälis. Efter några tappra försök insåg vi att det enda som skulle hjälpa var att bebis skulle få sova vid pappa. Så Anders la sig med skruttis bredvid sig. Pappan somnade snabbt, men Måns låg vaken och kikade. Nöjd, för nu hade han ju pappa bredvid sig på ena sidan och mamma på andra sidan. Till slut orkade han inte hålla världens finaste ögon öppna längre utan somnade även han. I sömnen rullade han över till mig, och det var så vi vaknade kl 7. 

Jag tror visst bestämt att Måns saknade sin pappa som gjorde första arbetsdagen igår. Och som med allt annat bearbetar barn saker och händerlser i sömnen, och han behövde nog sin pappa för att vara riktigt trygg.

Måns har blivit en riktig liten pappa-kille. Han blir ledsen direkt pappa reser sig från matbordet och ska hämta nånting några meter bort. Han börjar förstå att man går iväg. 

Lilla <3

Det är inte så lätt att vara liten alla gånger. 

Ida ville cykla. Så vi tog en kvällspromenad hela familjen. Skönt att komma ut lite.

Ida fick bestämma om hon ville åka bil eller gå till dagis idag. Hon ville gå. Och det tackar jag inte nej till för det passar perfekt med Måns sovtid på förmiddagen. 

Men vi var tvungna att ändra våra planer. När vi öppnade dörren märkte vi att det luktade rök. Ganska mycket. Så Ida tog tillbaka sin önskan om att gå. Hon frågade om vi kunde åka bil istället, och så fick det bli.

I efterhand är jag glad för det, för precis när jag och Måns satte oss i bilen hem från dagislämningen så började det regna. Och det har hållt i sig sen dess. Så jag tackar Ida för hennes ändring av färdsätt till dagis i morse. 

Hoppas hoppas hoppas att regnet hjälper till att bekämpa branden på ett bra sätt, så att alla som kämpar får lite hjälp på traven. 

Jahapp. 

Tomt och tyst. 

Anders är på jobbet, Ida är på dagis och Måns sover. 

Och det regnar. Välbehövligt! Men typiskt att så fort förskola och jobb börjar igen så blir det sämre väder. Höstmunderingen med fleecetröja, överdragsbyxor, galonisar och stövlar fick lov att följa med till dagis idag. Känns konstigt när det var varmt senast igår. 

Idas lämning gick förresten superbra. Hon hade knappt tid att säga hej då, men vinka ville hon. Hon gick in utan protester/problem och ställde sig i fönstret och vinkade till mig och Måns. Såå otroligt duktig tjej som efter ett helt sommarlov hemma bara går in på dagis som om hon var där igår. Det märks att hon blivit äldre, våran lilla stora tjej. 

Den här veckan börjar överinskolning för stora tjejen. När man fyllt 3 år ska man börja på syskonavdelning där de större barnen går. Och nu är det Idas tur att börja på avdelningen Humlan. Inskolningen sköter personalen så jag antar att jag kommer få rapport varje dag när jag hämtar henne. Hoppas verkligen att det ska gå bra, är faktiskt lite orolig nu när det blir personalbyte och miljöbyte. Det som går såå bra på hennes avdelning ska nu börja på nåt nytt. Jag vet att i slutändan kommer det bli bra, när hon känner sig trygg. Men jag vet också hur hon är och hur hon kan reagera. 

Det visar sig. Men hålla tummarna och hoppas kan man ju alltid göra =)

Snart vaknar lillebror och då vankas det lite förmiddagsmellis för lilla magen.