Ville bara meddela att golvet är helt klart nu och vi är jättenöjda!

Direkt när jag kom innanför dörren och hade kollat igenom posten la jag mig i soffan och somnade ganska omgående. Blev väckt av Anders. Men slumrade om igen en stund. Fruktansvärt skönt. Det gäller ju att vara lite taktisk när man vet att det är tv-program man vill se ikväll ända till 22. Får ju inte misssa Let´s dance, och då gäller det att vara pigg. En tupplur på eftermiddagen gör susen! =)

När jag vaknade städade vi. Så nu är det klart inför helgen.

Nu håller min snickare på å sågar till de sista golvplankorna till prinsessans rum. Vi klickade dit de sista 3 raderna innan maten, och nu är det alltså bara den raden som ska kapas på längden kvar. Det tar sig!

Måste bara dela med mig av min favoritlåt just nu. Tycker att den är fruktansvärt bra. Och för att inte tala om den texten, den är sååå fin!! Det budskapet! Fantastiskt.

http://www.youtube.com/watch?v=1AwPds6U-fU

Blir så glad när jag hör den här låten. Tänker på Anders. Det är så som i låten jag känner. Min Anders. He is amazing, just the way he are!! <3

Anders och jag har ganska nyligen ätit tacos till kvällsmat. Lyxig vardagsmat. Och det var superdupergott. Faktiskt.

Gjorde hemmagjord fusk-guacamole som jag inte riktigt snålade på och jag riktigt njöt när jag åt!=) Har upptäckt en ny favorit, nämligen avocadon som är helt suveränt god!

Jag vet att jag har ältat det här med mage och rätten till att klappa.. Eller snarare den rätten som många tror sig ha..

Men jag måste bara säga att det finns hopp.

Idag var det faktiskt en mamma på jobbet som FRÅGADE om hon fick känna! (alla andra tar det bara för givet och är där och känner innan man ens hunnit reagera). 

Och javisst, självklart fick hon känna på prinsessan!!! Då känns det som att hon respekterar mig, att det är min kropp och min bebis. Tummen upp! Blev jätteglad när hon frågade.

När jag skulle åka hem från jobbet idag så gick det inte riktigt lika bra som det brukar. Fick nämligen inte upp förardörren så det var inte så lätt att komma in... Ville inte slita och dra för mycket heller så att inte listerna skulle paja.

Gick runt för att ta passagerarvägen in i stället och klättra över växelspaken. Men nej. Den dörren gick inte heller att öppna.

Ringde Anders, men vad tusan skulle han göra åt saken? Jo, han kunde guida mig i vad jag skulle göra.... han tyckte att jag skulle försöka ta i lite mer och ge mig på dörren igen. Nej. Förardörren gick inte att rubba.

Gjorde samma sak med passagerardörren. Och nu funkade det. Så jag fick vackert kliva in genom passagerarsidan och klättra över till förarsidan.

I värsta fall och som sista lösning hade jag varit tvungen att klättra från baksätet och till förarsätet, men det kändes inte så lockande med en bebismage ivägen... det var nog svårt att klättra mellan passagerarsidan och förarsidan, men det gick ju!

När jag kom hem försökte Anders öppna förardörren så jag kunde komma ut, men utan resultat. Fick återigen klättra ut...

Nu är Anders ute och torkar rent i dörrarna så att det förhoppningsvis inte fryser imorn igen... Håller tummarna för det så att jag slipper hinderbanan i bilen imorn!

Nu har jag idétorka. Igen.

Kvällens meny kommer att bestå av... ja vaddå?!

Har faktiskt ingen aning om vad vi ska mätta magarna med om en stund... menyn är tom, men jag hoppas att Anders har nåt bra förslag när han kommer hem...

Var till Ludvika å handlade idag efter jobbet. När vi var i kassakön på MM så kändes det nåt i magen. Kan det ha varit prinsessan som gav sig tillkänna månne? Häftigt var det iallafall, OM det nu var hon som gav sin mamma en liten knuff.. eller rättare sagt två små knuffar som mest kändes som...hmm... svårt att förklara.. men typ som bubbel eller nåt lätt fladdrande. Hoppas och tror att det var prinsessan iallafall! =)