Förmiddagen kändes lång. Det beror nog på att vi har hunnit göra mycket. 

När man får gjort mycket på förmiddagarna känns det som att man har hunnit mycket den dagen. Förmiddagen är egentligen längst när man går upp ca 6.30 Och då är man oftast som piggast också, iallafall jag. 

Anders och Ida tog en promenad när hon sov förmiddagssovningen. Och då passade jag på att fortsätta med mitt projekt. Typiskt att batteriet tar slut i skruvdragaren när man hunnit dra 1,5 skruv. Tur att det finns ett till batteri att byta till =)

När de kom hem från prommisen så fick jag lite hjälp med en del tunga saker, och även lite vägledning av byggmästaren him self. Jag hann en hel del, kom faktiskt mycket längre än vad jag hade tänkt. Så nu ligger jag före i planeringen =) 

Och självklart hade jag arbetsledaren Ida i närheten som övervakade arbetet. 

In och åt lunch. Sen ut igen, men den här gången rastades gräsklipparen. Så nu är även gräset klippt. Och Ida sover igen. 

Jag tror visst bestämt att det nalkas regn, så jag och Anders ska krypa upp i soffan och kolla klart på filmen vi började se igår kväll. 

 

Sofi

1 juli 2012 20:01

Vad spännande med hemligt projekt. Gissar på Idas rum :)
På tal om att jobba, hastigt och lustigt kommer jag börja 1 sep igen (mycket tidigare än tänkt) med dock bara 5
0 %.

Louise Bertilsson

1 juli 2012 20:37

Hihi, det ska bli roligt att visa bilder från mitt projekt sen, men det får bli när det är klart =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...