Har precis kommit ut ur duschen efter att ha varit ute på en joggingtur. Jag joggade mycket längre än vad jag trodde att jag skulle orka och då blir man ju jätteglad. Avslutade hemma på altan med armhävningar, upphopp i trapp och plankan. Och även då orkade jag mer än vad jag gjorde förra gången =) 

Ida och Anders var också med, de powerwalkade. Så med andra ord var vi ute och tränade hela familjen. Heja oss! 

Det är tokjobbigt under tiden, men efteråt infinner sig en skön känsla i kroppen. DÅ är det värt det! 

Nu ska vi bänka oss i soffan och mysa lite innan det är dags för lilla gumman att krypa ner i spjälis. 

Ida pratar och säger en hel ord och det är så roligt att höra vad hon pratar om. 

Imorse stod Ida vid sin lära-gå-vagn och hade bultbrädans hammare i handen. Hon började slå på handtaget till vagnen och Anders frågade om hon bankade. Då skakade hon på huvudet. Anders frågade då "vad gör du då?" och fick som svar: "tikkaaah" som betyder snickra.

Hon är inspirerad av sin pappa som snickrar på frigge, hon tycker det är roligt att vara med och kolla. Så nu stod hon där med ett brett leende på läpparna och med hammaren i högsta hugg och snickrade på sin gå-vagn.