Efter helgens sjukbravader är det nu rösten som har tagit stryk. Jag är hes. Väldigt hes. Rösten spricker liksom. Men det är det enda felet på mig, och jag kan lova att det låter värre än vad det är. Förutom att rösten är lite instabil mår jag bra. Och det är skönt iallafall!! =)

Idag var vi på Mulle, näst sista gången, och jag kan inte säga annat än att det börjar bli väldigt kallt. Det tog en halvtimme från att vi kom tillbaka till förskolan innan jag kunde känna alla mina tår igen. Vet faktiskt inte vad det ska till för mirakelsko för att mina superkalla fötter ska hålla sig varma. Och än är vi bara inne i november, så det ska bli spännande att se hur det blir framåt vintern när alla minusgrader kryper fram. Vi är ju ute ändå på jobbet, men jag kan bannemej inte komma ihåg vad jag haft för skor de andra åren. Det blir spännande. 

Apropå varma skor så skulle jag byta till vinterjacka igår när vi var ute på förmiddagen med barnen. Jag frös som 17!! Jag gick in för att byta jacka. Jag tog på mig den som vanligt, och drog upp dragkedjan. Men jag märkte på en gång att det inte gick nå bra, för det blev en STOOOR glipa i dragkedjan. Glipan blev precis där bebismagen var. Jackan hade alltså pajat när jag var gravid. Men innan jag hade brottats klart med blixtlåset tog det en stund. Och jag fick vackert inse att jag förlorade kampen och fick ta på mig jackan jag hade innan. Men då hade jag fått upp värmen efter matchen med vinterjackan så jag frös inte mer! =) Det sägs ju att det mesta har något gott med sig, och så var det även denna gång, hihi.

Aj vad jag slog i en nerv i armbågen alldeles nyss. Det pirrade i hela armen, ända ut i lillfingret. Jag kunde inte ens böja fingret. Det var en riktig fullträff på nerven! Obehagligt var det.