I söndags var jag och symaskinen ett bra team. Vi sydde nämligen en ny gardin till Idas rum. Det gick bra, jättebra. Och jag tror faktiskt att jag sydde hela gardinen utan en enda svordom, jag tror till och med att jag inte ens blev en gnutta irriterad på varken symaskinen eller tyget. Konstigt, men sant, hihi....

Det bidde en vit kappa med röda stjärnor på. Tyget kommer från Lundmyr of Sweden och jag fastnade för det direkt jag såg det, men jag var ändå tvungen att fundera lite innan jag kunde bestämma mig. Kappan är helt rak och utan rynkhuvud. Tyckte det blev nice!

Vi har även ställt nya fönsterlampan vi köpte på Clas Ohlson i lördags när vi var i Falun. Och idag monterade vi även dit vimpeln. Så nu börjar Idas rum ta form. Det börjar bli mysigt, fint. Färgglatt.

Vi har förresten även köpt tavlor, 2 stora tavlor (en med Nalle Puh och en med Nasse) som också ska vara i Idas sovrum. Nu är vi i valet och kvalet om vi ska måla/spraya ramarna så de blir vita istället för träfärgade som de är nu. Det andra i rummet är vitt, men det kanske bli för mycket vitt? Hmm... tål att funderas på.

Igår var jag och Ida hemma hos Junia och tvillingarna. Vi hade med oss både mellis och lunch så vi skulle slippa ha nån tid att passa. Skönt. Avslappnande. Vi åt lunch på vardagsrumsgolvet, vi hade picknick. Resultatet av den här inneutflykten var ett par nerkladdade mammaleggings av potatis. Hmmm... jaja, magarna blev mätta och belåtna iallafall. Och tvättmaskinen ska ju ändå jobba. Så vad gör det om hundra år?! =)

Ida sov ute efter maten som vanligt, det gick bra även när vi var på äventyr. Och då passade jag på att gosa tvillingpojkar i nacken. Jag sög in den där lukten, den härliga bebislukten. Jag fick flashbacks till för ett år sedan när Ida luktade bebis. Den känslan, den lukten sklle jag vilja spara på en burk och plocka fram när jag saknar bebistiden. För det gör jag, jag saknar bebistiden (ibland iallafall). Även om jag fick lukta bebis igår så är det inte riktigt samma sak som att lukta på sin egen. Sin egen bebis alldeles speciella doft. Men det är ändå härligt att få "låna" och lukta. Och jag har fått äran att få följa två tvillingpojkar från spädbarnstiden. Det är häftigt med två bebisar. Samtidigt.

Sen vankades det mellis, vilket alltid är lika gott. Fick prova jättegoda hemmagjorda havrekakor (hör och häpna - JAG tyckte om dem trots att de heter kakor). Och melon. Ida föredrog banan framför allt annat som erbjöds. Är man bestämd så är man. Men banan verkar alltid gå hem hos våran lilla fröken.

Tack för luktningen Junia! =) Och tack för en trevlig dag med mycket tjål å skratt - precis det jag behövde!