Ljustokiga jag delar med mig av kvällens levande-ljus-mys med bästa mannen i soffan.

Levande ljus är så himla rogivande och underbart. Levande ljus hör hösten till. Levande ljus är en naturlig del i vårt hus. Många ljus eldas- precis som jag tycker att det ska vara. Precis så som jag vill ha det. Ljus gillas skarpt.

Ett ljusförråd borde finnas hos alla när hösten kommer till oss. Det är då man bör ha bunkrat upp med ljus så man klarar sig under hösten, vintern å tidig vår. Yes - jag har bunkrat!! :-)

Nu blir det kvällens Solsidan. Sen sängen.

Igår sa jag hej till febern. Idag säger jag hejdå till febern! 

Jag mår med andra ord bättre idag. Känner mig inte alls så där krypig i kroppen längre. Skönt. Men jag är fortfarande lite orkeslös, och det känns när man anstänger sig för mycket med nåt av det man annars lätt brukar göra. Men det vore ju konsigt annars, om man inte vore påverkad av att ha haft feber.

Så en lugn söndag hos oss med andra ord. Ida och Anders var ute och lekte på förmiddagen medans jag låg i soffan under en filt och läste. 

Just nu sover Ida, och Anders är ute i garaget och monterar dubbdäck på min cykel. Så med andra ord blir det tungrullat ett tag framöver, iallafall på barmark. Inte kul. Men desto säkrare när det är kallt och frostigt/isigt på vägarna på mornarna. Då är dubbdäcken verkligen superbra! En annan kompanjon jag har plockat fram ur byrålådan är min reflexväst. Jag märkte en morgon när jag åkte bil till jobbet att det var dags. Vissa fotgängare och cyklister såg jag inte alls, medans de som hade reflexväst syntes superbra. Då insåg jag att det var dags. En enkel åtgärd för att synas egentligen. 

Fredagskvällen var supertrevlig. Jag spenderade kvällen tillsammans med mina jobbarkompisar! Tack för igår flickor =)

Lördagsmorgonen var dock inte lika trevlig. När jag kom upp märkte jag att jag inte mådde helt bra. Kände mig matt i kroppen, hade lite ont i lederna och  misstänkte på en gång att febern var på g. Började även frysa på det där feberliknande sättet som jag känner igen att jag alltid brukar göra när febern stiger. Och japp, febern fanns där. Inte mycket, men tillräckligt för att jag skulle vara påverkad. 

Lite ont i halsen på det också gjorde att dagen har varit lugn. Väldigt lugn. Har legat i soffan så fort tillfälle getts. En bra deckare har då gjort mig sällskap. Och ibland även en underbar liten dotter. Men hon var inte riktigt lika still som boken ;)

Misstänker att även söndagen blir lugn - skulle bli förvånad annars faktiskt. 

Nu blir det strax soffan med levande ljus och lite gotte att äta. Anders får lägga Ida idag också så jag kan kura ner mig i soffan under filten med boken igen. Vila var ordet. 

Krya på mig. 

Jag har väl egentligen bara en sak att säga- fredag!! Veckans absolut bästa dag med hela helgen framför sig. Härligt.

Tänk att det redan är november. Andra dagen på årets näst sista månad. Konstigt. Om en månad är det första advent om jag inte missiler mig. Det är ÄNNU konstiga...

Sitter på jobbet helt ensam i personalrummet å har lite senare rast än vanligt. Lugn å ro så jag passar på att uppdatera bloggen lite. Bloggar om ingenting egentligen, men en liten uppdatering är det ju iallafall.

Hmmmm... Ärligt talat skulle det sitta fint med lite smågodis nu... Men det lär jag väl knappast hitta här. Tyvärr.

Vi upptäckte ett nytt tv-program nu i veckan, nämligen polisskolan. Ett lättsamt program som handlar om just en poliskola. Eleverna är kändisar. Det var ett roligt program tyckte vi. Inget speciellt egentligen men ändå roligt. Bra helt enkelt. Om vi kommer ihåg ska vi fortsätta se det.

Nu är det sova som gäller. Bidde visst ingen tidig kväll; snarare tvärtom... Fastnade framför tv:n.....igen.... Natti.

Cykeln fick det bli idag å det var riktigt skönt. I alla fall på väg till jobbet. Hem var det motvind så det gick lite trögt... Men men. Hem kom jag ju till slut.

Man kan väl kanske säga att det var lite motvind på jobbet idag också. Hade räknat med att sluta ett eftersom jag öppnade, men så blev det alltså inte. Tyvärr. Det hade blivit nån schemamiss så nån fick lov att stanna. Nån blev jag.

När jag kom hem efter motvindscykelturen gick Anders ut för att duscha bilen. Så nu står han snart i garaget å är både ren å glad.

Å jag är trött. Blir kanske en tidigare kväll ikväll. Eller inte. Tröttheten här ju tendens att gå över när det är dags att krypa ner under täcket...