Väckte Ida när hon sov på förmiddagen för vi skulle ju åka iväg å träffa jobbmammorna och deras barn! Japp, nu är jag så frisk att jag kan visa mig bland folk igen, tack och lov! Eller rättare sagt; att jag ORKAR göra nåt annat än att bara vara hemma å ligga i soffan å dega. Så skönt att vara på benen igen! Man halkar liksom efter här hemma också med t.ex tvätt. Aja.. åter till förmiddagsträffen.

Det var som vanligt riktigt trevligt att ses å tjåla lite. Årets sista träff hade vi hemma hos Sandra och Isac. Det var nice för mig och Ida att få komma iväg å se nåt annat för en stund.

När vi kom hem gapskrattade Ida och åt gröt i stora lass. Sen somnade hon ovaggad ute i vagnen.

Nu har jag lagt upp en ny profilbild. Den andra var ju tidningsbilden på min lilla familj från juni så det var dags med en uppdaterad bild tyckte jag. En bild som passar in väldigt bra i sammanhanget och årstiden.

En dagsfärsk bild med tomteluvor på! =)

Just nu i denna minut är det ett sånt där häftigt datum och klockslag igen. År 2011. Månad december, alltså 12. Dag 13. Klockan 14:15. Det blir ju: 111213 14.15 Och egentligen går det ju att få till även sekundrar, så det blir ju 111213 14:15:16... hihi

Ett helt meningslöst inlägg egentligen, men har man tråkigt så har man... Ida sover... och jag vilar mig i form. Mår mycket bättre idag, men det märks direkt när jag gör nåt (går inne bara) så är det jobbigt och jag känner mig varm. Är inte helt i form än, men jag jobbar på det.

Det är en stolt mamma som kan meddela att Ida har börjat vända sig med flit från rygg till mage!! Hon vände sig nån gång när hon var mindre också (typ 4 månader kanske), men då var det av misstag. Men i söndags började hon vända sig med flit, flera gånger på rad till och med. Det riktigt syns att hon vet vad hon gör. Och hon gör det bra. Och är jätteglad och lycklig när hon lyckas! =) Det värmer verkligen i mammahjärat när hon är så duktig!

Lucia idag. Inställt för våran del.

Jag och Ida hade nämligen tänkt åka till mitt jobb på Luciafirande nu på morgonen med Luciatåg och Luciafrukost på min avdelning. Men jag är fortfarande sjuk, så det ställdes in. Tyvärr. Vi hade sett fram emot det - att få träffa alla föräldrar, barn och personal och tjåla lite. Och visa min prinsessa förstås =) 

Jag hade förberett Idas fina tomteklänning med luva, men nu får hon vänta till jul innan hon får vara söt liten tomtenissa, världens sötaste lilla tomtenissa förstås =) Sjukdomar kan man inte rå för, men det är så trist att det infaller vid fel tidpunkt.. nu!! =(

Nu gör jag allt som står i min makt för att bli bra tills imorn så vi kan vara med på Luciafikat hemma hos Sandra och Isac!

Krya på mig

Hade verkligen sett fram emot kvällens julbord med jobbarkompisarna. Jag och Anders hade tänkt ut hur Ida skulle få mat även fast jag och McMjölkrestaurangerna inte skulle vara hemma. Allt kändes jättebra. Ända fram tills att det började krypa i kroppen. Hela kroppen kändes som kokt spagetti och jag hade ont i lederna. Var tvungen att röra fötterna, händerna och ryggen lite hela tiden för att försöka stilla det obehagliga. Misstänkte att det var feber på g. Och mycket riktigt. Igår kväll när jag gick till sängs hade jag 39,3. Anders nattade Ida, och jag tog tabletter för att kunna sova.

För en vecka sen var det Ida som hade hög feber, och nu är det tydligen min tur... Jag sa visserligen förra veckan att jag gärna skulle ta Idas feber så att hon får vara frisk, men jag menade inte att hon skulle vara sjuk och SEN jag. Jag menade att hon skulle få bli frisk på en gång och jag sjuk då. Inte nu. För en vecka sen, men inte nu!!

Jag hoppades in i det längsta att jag skulle kunna bli med på julbordet, att febern skulle ha gett med sig under natten, men i morse tvingades jag inse att så inte var fallet. Fortfarande hög feber, 38,8.

Så det är väldigt tråkigt att behöva tacka nej till nåt man sett fram emot. Trist att inte träffa jobbarkompisarna å tjåla lite. Jag blir så sur att det ofta ska bli nåt när det är nåt kul som väntas. Fy fan rent ut sagt! Men men, nu är det bara att gilla läget och försöka kurera sig så gott det går så att inte alla veckans aktiviteter måste ställas in. Den här veckan händer nämligen jättemycket saker, och jag vill verkligen inte behöva ställa in fler saker. Men morgondagens Luciafirande på jobbet ser mörk ut... det blir nog att skippa den också om inte nåt mirakel sker.

Det är nog illa, fruktansvärt och tragiskt redan som det är, att PSD drabbade lilla Lilly, och att föräldrarna sen tvingas inse att något plundrat barngraven på det... det är inte bara sorgen efter dottern de tvingas leva med, utan även detta.... fy fan säger jag bara!

http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.4186461--man-stjal-inte-fran-en-barngrav-

Varför gör man en sån sjuk sak?!