Man måste ha skydd. Speciellt när det splaschar överallt! Jag var nyss med om det.

Jag pratar förstås (!) om att jag har trimmat gräs. Stora bensingrästrimmern fick rastas idag och då behövs skydd av alla dess slag. Tur att jag hade både långärmat och långbyxor, samt tunna vantar, skyddsglasögon och hörselskydd. Fy tusan vad det skvätter gräs! Jag hade gräs ända upp i håret... Sen blev det en välbehövlig dusch, och då fick jag världens bästa sällskap av prinsessan som också ville duscha och plaska lite. Hihi.

Just nu är Anders i garaget och byter från dubbdäck till sommardäck på min cykel. Japp, du läste rätt. Vinterdäcken sitter fortfarande på. Jag cyklade sist när jag var gravid med Ida, på hösten/tidig vinter. Men sen byttes cykeln ut mot bilen eftersom magen slogs i vid varje tramptag. Det var inte alls bekvämt, så bilen fick det bli. Och sen dess har jag inte cyklat en meter. Men nu tänkte vi ändra på det. Idas cykelstol ska monteras och så ska vi bege oss ut och cykla, iallafall inom en ganska snar framtid hoppas jag. Det är planen iallafall =)

Förresten, kan ju inte glömma att säga att KJX är glad nu. Han står och flinar på garageuppfarten, både nytvättad och nydammsugen. En glad bil med andra ord. Hihi.

Jag och Ida gungar. Det är bra med bärbar dator ibland =)

Arbetet med frigge går framåt. Idag, närmare bestämt hela eftermiddagen, har pappa och Anders spikat råspont på hela taket. Skönt nu när det är klart.

Och jag kan nog gissa bara en gång på frågan vilka som kommer ha träningsvärk imorn, hihi...

Neej! Grey´s anatomy får bara inte sluta så där. Vi såg nämligen onsdagens avsnitt igår. De har verkligen lyckats göra en spännande säsongsavslutning (som alltid i och för sig). Man vill ju bara se mer och mer! Så just nu längtar jag till höstens säsongsstart igen, men det är enda anledningen till att jag i nuläget längtar till hösten... Det får gärna vara sommar igen, men jag vill samtidigt se hur det går för dem i Grey´s...

Förresten, kollade på översta inlägget jag skrev för ett år sedan (se högerspalten) och fick se massa bilder på Det finaste vi gjort. Konstigt att hon var så liten, ofattbart att tiden gått så fort. Jag kan ju lätt konstatera att det händer mycket på ett år. Väldigt mycket!

Fredag idag. Igen känns det som. Men idag är det riktiga fredagen. Så då kan vi säga välkommen helg! 

Igår var jag och Ida till frisören. Nu när jag har kortare hår behöver det klippas liiite oftare. Och när vi ändå var där klipptes Ida också lite. Henne hår växer som bara den, men bara uppe på huvudet. Så det var där det friserades lite. Ida var dock inte alls glad när det var hennes tur. Hon satt i mitt knä, med en majskrok i handen och var jätteledsen. Men klippt blev det och så fort hon var klar blev hon glad igen. 

Idag har vi varit till öppnis. Vi tog en promenad dit i det fina vädret. En förmiddag full av tjål, lek, sång och förmiddagsmellis. Trevligt med andra ord =) Promenaden hem för alla uppförsbackar var inte lika roligt som på ditvägen... men men... dagens motion bakades ju in i öppnis-besöket. 

Vi har även hunnit med lite trök här hemma; bytt handdukar och tvättat, gjort rent toaletterna och badkaret, diskat och plockat med disk och vattnat blommorna. Skönt nu när det är färdigt. Ida hjälpte också till att städa - hon plockade i smutstvätt i lådan under badkaret där hennes badleksaker ligger.. Duktigt, men liiite fel ställe. Men det rättade jag till sen när hon sov. 

Livet är fruktansvärt orättvist. Det finns inte ord för det. Orättvisa räcker inte. 

Sånt ska inte få hända. Det ska inte få drabba en småbarnsfamilj. Det ska inte få drabba nån. Nånsin. 

Men det händer. Och när det händer så börjar man tänka lite extra på sina nära och kära. På hur glad man faktiskt ska vara som har varann, för livet är inte självklart. Tyvärr så är det ju dagens sanning. Livet är inget man ska ta förgivet, men vi ska vara glada som lever och har varann. Jag är det. Jag är glad. Jag är jätteglad som har världens bästa omkring mig och jag hoppas att det kommer förbli så <3 

Massa kärlek och kramar till de mina!

Jag satt vid datorn, Anders satt vid köksbordet och Ida satt i köket och rev ur alla saker i nedersta lådan. Det är av nån konstig anledning väääldigt roligt att plocka med alla "leksaker" man kan hitta på alla andra ställen än där Idas leksaker finns =)

Efter en liten stund ropade Anders på mig att jag skulle komma och titta.

Det här vad var jag fick se när jag kom till köket:

Medans vi inte såg hade Ida städat efter sig. Titta så fint det blev!! =) Hon hade plockat ihop alla grejer hon hade rivit ut och lagt tillbaks dem i lådan. Och så hade hon även försökt stänga... Lilla gumman var så duktig på att städa.

Nu när jag fick se att hon hade gjort det här helt själv kom jag att tänka på för nån dag sen när det även var "städat" i lekrummet. Väldigt många leksaker var upplockade från golvet och lagda i hyllan - huller om buller, men de låg ändå I hyllan och inte på golvet. Det kani nte ha varit nån annan än Ida som hade städat så fint.

Mammas duktiga lilla tjej, tänk att man kan bli stolt för en sån liten grej egentligen. Men som sagt; alla framsteg är betydelsefulla för mamman =)