Idag har jag och en till personal varit på tetaer med några av barnen (en viss årkull som teatern var riktad till) på jobbet. Jätteskoj!

"Utflykten" började med att vi fick åka buss in till Smedjebackens Folkets hus (ca 2 km). Det var en spännande busstur tyckte barnen.

När vi kom fram fick vi vänta lite och då kom alla myror-i-brallan-barn fram. Lite otåligt blev det, men det gick bra ändå.

När klockan blev teatertid var det dags att gå in och sätta sig framför scenen. Små fötter tassade in, och de var förväntansfulla inför vad som väntade.

Teatern, som hette Vem är ensam?, var väldigt bra. Den var rolig, intresseväckande, varierande, tydlig och pedagogisk, men en viss sekvens var liiiite för lång... då var det en av "våra" barn som sa: "ska vi åka buss nu?".

Det dröjde inte så länge efter den kommentaren förrän teatern var slut, så då fick vi sätta på oss skorna, mössan och jackan och gå ut och vänta på bussen igen. En liten taxibuss med bälte på varje sittplats, perfekt att ha när barn ska åka!

Bara bussturen i sig var väldigt populärt! Man kanske skulle ta och hyra en buss och ta med alla barnen och åka en sväng.. jag tror nog att det skulle uppskattas enormt!

Väl hemma igen vankades det mat, och det var många hungriga och glada teaterbarn som satte sig vid bordet.

Lyckad resa, verkligen!

 

Hackihälinen

4 mars 2009 18:23

Snart är du inte ensam. Jag närmar mig sakta men säkert. 97 rader idag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästa helg blir det vintertid, klockorna ska flyttas. Kände att jag måste börja i god tid... Har redan flyttat klockan från sovrummet till vardagsrummet och klockan från vardagsrummet till badrummet. Svårast var mikroklockan. Nu är hela mikron i sov...

före och efter

Jag har bestämt mig. Jag kommer att lägga upp nån bildbomb ibland, men mer än så blir det nog inte just nu. Känner inte för att skriva, så ni får nöja er med lite bilder. Men en vacker dag kanske jag kommer tillbaka om det är nån som vill läsa mina o...

För att jag måste.. Bara därför. Jag är snart 32 år och jag inser att jag fortfarande har så många obesvarade frågor. Jag har till exempel aldrig fått reda på ifall Sarah kom till hörnet vid 7-eleven eller hur man tar den blå vägen hem... va...